Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Götheborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Göteborg.
Hans Gädda, katecheten, tillika pastor här 1764
(se Brags matrikel ).
M. Johan Willin, född d. 2 1732 strax vid Gborg;
fadren Anders Andersson, torpare under Käralund. Stud.
i Lund 1752, dimitterad af lector Arfvidsson såsom
“eximius adolescens“; i Greifswald 1754, dit han reste
såsom Informator för Peter Ekmans son; därifrån han
skref en latinsk suplik om stipendium collectaneum,
“J. Andreæ Willinius“, och där han blef magister 1755.
Prest 1756. Rector i Christinæ 1760. Här: 1765.
Respondens synod. 1768. Stiftare af Willinska Skolan.
Död d. 20 1772.
Var upmuntrad af A. Hilleström at fortsätta theologiens
studium, sedan han redan, ”til följd af motstånd på den banan” (!),
beslutat kasta sig på medicinska studier. Sedan Informator för
öfverinspector Lefflers barn. Prestvigdes på kallelse af Arfvidsson
i Weddige, där han, med undantag af ett kort vistande i Lund
med sin discipel från Göteborg, tjenstgjorde i 4 år, ”ännu i
välsignad åminnelse hos många väckta derstädes”, skrefs efter hans
död. ”Såsom färdig i tyska språket” antogs han til Rector i tyska
skolan, som, förut i lägervall, genom honom sattes i anseende.
Predikade under tiden för grefvinnan S. C. Sparre. Högst
märkvärdjgt, märkvärdigt äfven til någon förklaring af ställningen 20
år senare (i domprostfrågan), är at han genast i början af sin
tjenstetid vid Fattighuset beklagade sig för handlanden Pihl, en
deciderad brödravän, öfver orsakerna, hvarför han intil den tiden
ej kunnat harmoniera med ”syskonen” (Brödrafolket) i Göteborg.
Räknades mellertid tilhöra denna denomination, den enda, under
hvilken en mera utpreglad fromhet ytrade sig den tiden; och at
både falska och sanna anhängare funnos däraf, är icke mer
oväntadt än i all religiös fraction, enär de alltid måste finnas, som
omfatta formen så, at innehållet förbises och går förloradt. Så vidt
vi kunnat se, var Willin stiftets presterligaste prest på sin tid.
Det decideradt christliga alvaret hos honom erkändes äfven af
Capitulares, såsom vi funnit i biskop Lambergs biografi med
anledning af Justitiecancellerens förhör. En otroligt vidsträckt
själavård utöfvades af Willin, och ända från 20 mil kommo folk at
höra och rådfråga sig med honom. Passionstiden 1768 upgifves
varit isynnerhet fruktbringande. Mot slutet af prestmötsfunctionen
tog han sig dristighet til at hålla ett tal (på latin, förstås) om
Frälsarens försoning, hvilket varit gripande för både prester och
andra. Bland de prester och gymnasister, som togo ett djupt och
för lifvet afgörande intryck af hans predikan, voro E. Wallerius
och A. Forsell. Hade den glädjen, at detsamma blef fallet med
hans disciplar i Ekmans hus. Bland fångar, hvilka han anmodades
besöka och bereda til döden, lyckades han med tvänne ända til
fröjd; den ene artillerihandtlangaren Olof Sahlberg (1771). Fick
ofta använda nätterna til studerande. — För det sammanhang,
hvari möjligen följande stod med den af W. representerade
rigtningen, må här maärkas, at til censur inlemnades Febr. 1771 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
