Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Hunestad och Gödestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 451
Creidium och Mällers Schlusskette. Biskopen bad, at han ville
framvisa någon af sine concepter, men R. svarade, at de voro på
capellansbostället. Installerad 1 1733, då hans far predikade här
(öfver Mc. 12, 28—34), och J. Benzelius talade öfver Es. 26, 12.
Beslöts, at de af ungdomen, som ej kunde läsa i bok, ej få gå til
nattvarden förr än de lärt det, ej heller få lysning til äktenskap.
Då efterfrågas ock, om hvarje husfader håller bön med barn och
tjenstfolk, så at de läsa högt hvar sin gång? Nej, icke i allınänhet.
De förmantes göra det, när de om morgon och afton spisa, då
densamme, som bönen gör, kan ock läsa til bords. Församlingen
manas ock at, såsom i dag, sjunga tron. R. predikar 1751 (5. e.
Trin., Syr. 11, 33): l:o huru vi skole skicka oss då vi vilje
bekomma lycka och välsignelse i våra gerningar (1. af kärlighet hålla
oss til Jesum; 2. med begärlighet höra, och 3. med lust lyda
honom), och 2:o huru, sedan vi undfått välsignelse (l1. bevisa
berömlig (sic) hjelpsamhet; 2. anständig ödmjukhet; 3. god försigtighet).
Vid efterfrågan, hvad församlingen lärt af predikan, kunde ingen
af ungdomen svara, ”icke heller klåckaren”, som därföre förmantgs
ʻat ge akt på predikan, likasom P. l. at hälla predikoförhör. År
1768 framhöll biskopen nödvändigheten af at ”almogen vid
Catechismi förhör alltmer vänjes til at tänka och ej trälaktigt bindas
vid de frågor, svar och ord, som stå uti Catechesen”. Vite
utsättes för dem, som öfverskrida de kungliga sparsamhetsreglorna. —
Gift m. Anna Agrell (vigda af biskop Jacob 1733). Barn: Andreas,
f. 1739; Laurentius, se Slöinge; Joh. Elisabet, f. 1742, g. m.
Successor; Esther Cath. f. 1751.
M. Anders Wetterlund, född 1728 i Lundby V.
(enstäds säges: “i Göteborg“), son af Peter Andersson,
bonde ibm. Abiturient 1744, men til Lund först 1751,
til Greifswald 1754 och där magister s. å. Prestv. 1758.
Pastoralexamen 1769. P. l. 1771. Opponens synod. 1776.
“Prost“ 1790. Ẹ†ō 1804.
Skolgångstiden i Gbg hade han ”en stjufmor, som ofta
vandrade tre mil för at bringa honom föda”. Uti Dryanders
dimissionsbetyg kallas han ”Elfsburgiensis”. Prestv. på kallelse af Grundell
i Foss, hvars biträde han var i 13 år och på hvars begäran han
fick ”v. pastors namn” (1769). Hade förslag til sacellanierna i
Forshälla (1764) och Foss (1765). P. l. efter enhällig kallelse.
Opponens (1776): ”höll hela f. m. uti med sine skäls och motsatsers
anförande”. Var en ”vir simplex et antiquus”. Predikade sista gång
öfver Ytt. domen. — Gift m. J. E. Roselia, † på Sjö i Sibbarp,
68 år gammal. Med henne 6 barn; 4 öfverlefde. (M. P.; Anders
Lorens; Anna Chr.; Inger Maria). Äldste sonen i Surteby.
M. Carl Anders Ahlgren, född i Surteby / 1665,
v. Befallningsmansson. Dimitterad af P. Helling (Ístorp)
til Lund 1780 (“Ilaudandos progressus“). Magister och
prestv. 1790. P. l. 1804. “Prost“ 1819. Blind på ålder-
domen. † 4/ 1839.
Dedicerar 1786 til Helling och parentes (Arvid A. och Anna
Maria f. Hemmer); och 1789 til J. Wingård med lång latinsk prosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
