Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Istorp, Öxnevalla, Horred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 Istorp.
parten af pastoratet och ”något mer”. På Öxnevalla altartafla står:
Pastoribus Borelio et Torelio. Den förre hade 1682 att förtälja
om ett trolldomsväsen af en 10-årig flicka. DC:t resolverar: ”Bäst
at röra så litet ske kan härom; ty sådana saker äro möcke farliga”.
ret förut om en hustru, som tagit bort messeskjortan från altaret
i Öxnevalla” m. m. (möjligen i skrockfullt ändamål). — Borelius
var gift m. Maria Treslow, som öfverlefde (med hvem förut?
Hennes svåger var J. Cullén, som söker succession här). Dottren
Christina g. m. 1. Ström i Träslöf, 2. J. Aurelius, infra. Son:
Christoffer, comm. l. Möjligen ock den Olof, som, f. 1700, ¢ 1786,
vardt gymnasii-inspector. — Torelius var svåger til Th. Landtman.
(En Sveno Torelius är Stud. i Lund 1689: son?).
M. Joan Petrij Aurelius, född 296 1683, son af
pastor i Hospitalet (Örgr.). Stud. i Rostock 1704, Upsala
1707, åter i Rostock 1709, disputerade under Z. Grapius
(de Verbo abbreviato ex Rom. 9, 28) 1710, och där
magister s. å. Förestod Basks lection 1711; Gymnasiiadj.
1712; prestv. 1713; Logices Lector 1714. P. l. 1722(24).
Prestmötspræses 1737. Prost 1742. Riksdagsman 1723.
1731. 1746. 1751. Död d. 2565 1758.
Som Student: ”efter den tiden gick väl ingen dag förbi, at
han ju läste i hebräiska Biblen åtminstone något capitel”.
Præsidiiämnet (1737) Libertas christianorum circa cæremonias ecclesiasticas;
4} ark (Marklin). Intet riksdagsytrande i de tryckta Bidragen
anfördt, utom det då han anmodats tala med Bondståndets talman
rörande ämnens afgörande under julferierna (1746). Han egde för
öfrigt ”en lätt flytande talegåfva, gladt och muntert sinne bemängdt
med salt och skämtsamhet”. Vid ett comministersval i Kongsäter
hade han Luc. K: 2. til ett lämpligt Tal och förestälde skilnaden
emellan Frdyvos och Occuunnsds etc. Vid pastorsvalet 1758 i Seglora
var, skrifver Gust. Bökman til DC:t ”Es. XLIK: 23. det ämne han
utvalt at tilreda de kallandes sinnen. Ämnet var sinrikt,
förklaringen ren, tillämpningen öm och bindande . . talet styrdt af en
grundlig insigt. ett redeligt tänkesätt och öfvad tunga”. Han fick
”merendels predika sjelf om Böndagarne vid alla tre kyrkorna, och
det kunde capellanen tåla”, skrifver en annan. — Vid hans
begrafning hölls likpredikan öfver Es. 57: 1. 2. af prosten J. Brag.
vid detta tilfälle upstod ett larm bland åh. som ropade at läktaren
fölle ned. Därom utspreds ett ”vidskepligt och sanningslöst rykte”.
— Var gift 1. (1712) m. Cajsa Kellander, pastors dotter i Lundby,
† 1739. Tolf barn, af hvilka sju öfverlefde hänne: Peter, p. i
Grimeton; Anders Johan, Assessor, densamme som så nitiskt åtog
sig processerna mot Svedenborgianismens förkämpar Beyer och
Rosèn. Begärde 1772 Consistorii bevis om sin theologiska skick;
lighet. Gothenius intygade, at han i Th. Dogmatica så väl som i
hebr., latin etc. hade ogemena insigter och däraf hade Gothenius
”ofta haft mycken upbyggelse”. Kullin intygade, at A. ådagalagt
nyligen bevis om fortsatta hebräiska studier genom en artikel i
Gbgska Spionen om Eriksgatas derivation. Fick, jämte Bennichs
fru, endels ärfva Lars Svala. Vidare: Daniel, kammarråd, adl.
Liljenheim; Johannes p. i Getinge; Samuel, Inspector i Ostind. C:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
