Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Istorp, Öxnevalla, Horred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 Istorp.
D. M. Hummel . . se sid. 99.
Efter honom anställdes 2:ne gånger val här för Bökmans
skull, som förordnat honom första gången at hålla det, och för
hans, som gått in på denna oformlighet.
M. Anders Kollinius, f. i Tölö 1782; fadren: se
p. i Walda. I Upsala 1800, i Lund 1804. Mag:r 1808.
Prestv. 1807. Stadscommin. i Gbg 1816 (adj. 1813).
P. l. 1819. Prost 1821—26. † 1830.
Disputerade 1804 pro exercitio såsom auctor under Med. Prof.
Engelhardt: de corporis cura Studiosis necessaria. I ett förord
erinrar Præses, att mycket måste fattas i ämnets behandling, då
Resp. är mera philosophiæ studiosus, än medicinæ. Pro gradu 1807
under Lidbeck (om medlidande). Til protocollet blef antecknadt
1807 at han i prestexamen ådagalagt ”utmärkt hedrande prof af
kunskap och insigter”. I past. examen erhöll han Laudatur. Men
samma videtur fick han ej för sin prostembetsförvaltning, trög att
lemna redogörelse för collecter etc. så at Björck yrkar (1825) att
han må blifva skiljd från sagda embete, hvilket ock skedde senare,
huru mycket Wingård höll om honom, då han, (enl. W:s ord)
”var af andra göromål hindrad at denna sysla vidare bestrida”. Var
en högt begåfvad predikant och messare, det förra ej fullt
grundligt, enligt hans eget ytrande på dödsbädden, at om han finge
ännu hålla en predikan, skulle det blifva annat än förr. Vid
nådårsfrågan ytrar Wingård: ”K. var Stiftets snillrikaste och mäst
begåfvade prest, och obeståndet hade ej kommit af misshushållning”.
En predikodisposition från 1819: (13 e. Trin.). Vigtiga erinringar
til christna, rörande Guds barmhertighet: 1. Det gifves en sorg,
som är nödvändigt at känna för at bli christen, och därunder lär
man rätt värdera Guds barmh. 2. Härliga nådesanstalter äro
inrättade til befordrande af vår christendom och under deras
begagnande rönes G. b. 3. Det gifves pröfningar under vandringen
genom verlden, som ej kunna undvikas och under dessa öfverger oss
icke G. b. 4. Vi hafva pligter at iakttaga mot Gud och nästan,
och under dessas utöfvande upmuntras vi af Guds barmhertighet.
Ett annat, Trettond. 1817: Evangelii sanning såsom de chuistnas
ljus på deras vägar: 1. Ljuset: a. underbart i sin upprinnelse,
b. upmuntrande i sina anvisningar, c. tilförsigtligt i sin ledning.
2. För hvilka? a. som söka Jesum på trones väg, b. som följa
Jesum på helgelsens väg, c. som på salighetens väg hoppas hos
Jesum hamna i evigheten. — Gift m. Charl. Cronberg, f. 1792.
Sonen Anders Zacharias, f. 1815, vardt kronofogde.
M. Nils Paulsson, f. i Steninge 1788, bondson.
Stud. i Lund 1812. Prestv. 1816. Magister 1817.
Præsiderade ibm 1819 de Opera Imper. Caroli Magni
Religioni chr. data. Stadscomm. efter Kollinius 1820, och
P. l. 1831; “prost“ 1837. Concionater synodi 1846.
Jubelmagister 1868. Död 1871.
I pastoralexamen Laudatur (blandadt). I prestexamen blott
approbatur, äfven för predikoprofvet (”stumpen”, som det i Gbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
