Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Kalf, Håksvik, Mårdaklef, Frölunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474. : Kalf.
stantia corporis. .. Med få vänner har jag lefvat så innerligt
och behagligt, som med denne”. Ex socio socius. — Gift m. Chr.
Foenander, d. af en Grosshandl. i Calmar. Sonen: Joh. Aug. se
sid. 362. En son C. Fr. född 1834, löjtnant, † 1836. — C. J. G.
har utgifvit Likpr. öfver J. M. Lidell 1827.
Cornelius Rahmn, född i Gbg d. 149/6 1785, son af
Gustaf Sam. R. capitain och Conradina Lampell.
Studerade i Lund 1799—1803 juridik. Upmuntrades af J. U.
Blomdahl at blifva, hvad han blef 1810, prest. E. o. Bat.
predikant s. å. och lärare i Skolan Prins Oscar;
därjämte A ftonsångspredikant i Kronhuset. Blef missionär,
utsedd af Londonermissionssällskapet, bland Buräterna
(under rysk spira). I Sarepta 1819, och Astrakan.
“Men ryska sjelfherrskaren tyckte ej om at få de
undersåtar, han lät blifva (förblifva ?) hedningar, christnade“.
R. måste begifva sig til Petersburg, men ådagalade
förgäfves renheten i sina afsigter. Afreste 1825 därifrån,
på kallelse, til London. Missionssällskapets ibm
sekreterare 1832, då han förordnades til sv.
Legationspredikant i London. P. l. 1839(40); “prost“ 1843. † 1853.
Var bror til Hofrättsrådet M. R. en äfvenledes gudfruktig
man, liksom modren (dotter af en capten vid Götha artilleri
upgifves varit en af gudsfruktan utmärkt qvinna). Slägten, med en
Ramm (korp) i skölden, inkom i Sverige 1610. Mot hans
utnämning hit gjordes i en ”Kyrkotidning” anmärkningar, emedan det
vore til förfång för ”det tjenstgörande presterskapet”; liksom skulle
ej en sådan missionärs verksamhet upväga en, at icke säga flera,
af ”det tjenstgörande presterskapets” arbete! Stod i en omfattande
brefvexling, och var en utmärkt brefstilist. Predikade fritt och
närgående. Ett utkast från en predikan i Fattighuset (Gbg) den
9 e. Trin. 1836: ”Den andeliga klokheten: 1. betänker at hon är
en syndare och har ej annat än synd, skuld och straff förtjent;
2. besinnar medlen til räddning; 3. annamar och begagnar genast
den tilbudna försoningsnåden”. Ur en skrifvelse, London ?22// 1840
(til en köpman i Malmö): Tit. önskade hafva ett intagande
himmelsk skönt portrait af vår Frälsare. För det första fanns aldrig
något verkeligt sådant. Hvad som blifvit utgifvet därför är en
munkedigt. . . Och för det andra: .. Vi må vörda det såsom
en synnerlig Guds vishets och nådes anstalt, at aldrig en sådan
liknelse gifvits. Ty när menniskohjertat har kunnat bedrifva ett
så rysligt afguderi med en föregifven liknelse — som vi se i
romerska och grekiska kyrkorna, med deras crucifixer etc. — hvad
skulle icke då .. om där funnits en sanskyldig liknelse? . . Vår
Frälsares sanskyldiga portrait är: hans anda och sinne, då de
uppenbara sig i de trognas inre och yttre lif med Gudi. . . Efter
Paulinska lärobegreppet, så som det i alla Epistlarna innehålles,
höra til och med de känslor och den andagt, som väckes genom
dylika konstprodukter, til hvad apostelen kallar kött. Det är bäst
sagdt en svag andelighet, men vid närmare och djupare betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
