Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Karreby och Romelanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
Karreby och Romelanda Q@ el.).
Heter ”Karleby” (1594). I en upsats af S. J. Ström (Slöinge)
skildras Karreby pastores, och han tror sig veta för visst, at Oon
Curatus, som lefde vid Reformationen, ”straxt antagit den lutherska
läran; men rördes af slaget, när munkarne (i Kungelf?), dess
ämbetsbröder, gjorde honom förestälning om dess djerfva ogerning”
hvarpå döden snart följde. ”Folket ansåg detta såsom ett järtecken
och bevis til lärans oriktighet”. Däraf upstod söndring mellan båda
församlingarne; Karreby voro vidskepligast och ”förvärfvade sig
namn af ochristna”. (Möjligen förväxling med en til vår tid
bibehållen tradition, at ”Karrebyggare” är beteckning för ochristnade
barn, emedan vid christendomens införande en bonde här dolde sitt
barn odöpt). Blefvo dock sedan ”goda lutheraner”. Alla begreto
nu sin Curatus såsom en martyr, hvarjämte de ”anstaltade om
fördubblade själamessor”, hvarigenom han skulle flyttas ur skärselden.
Verkställigheten af ”detta ärende” updrogo de (”goda lutheranerne”?)
åt Curatus i Hjertum, ”som var en ifrig papist”.
Andreas Jenssen (Jani ) vardt P. l. vid “1528,
och förestod gället i 12 år (!1). För danskt medhåll kom
han i svår och för alltid helsobrytande svensk fångenskap
(“1532“). Afven han säges varit ifrig lutheran; men
möjligen är han samme person med den föregående, då
upgift om dödsår (1540?) och en så tidig lutherdom i
denna landsända får lemnas i sitt värde.
Likaså upgiften om hr Andreas, at fångenskapen ”haft på
hans sinne den verkan at han vid sin hemkomst antog kallelse til
Romelanda gäll” (skildt från det papistiska Karreby?). Säkrast
synes vara det, at han var gift, och at ett sådant novum emergens
som en presthustru vållat förföljelse, den hon fått upbära ända til
stenkastning på kyrkovägen och til benämning af ett djäfvulskt spöke.
Tolle (Tollerus), P. l. vid 1540: lutheranizans.
Fördrifven och åter insatt i ämbetet. Kunnig och ansedd;
men illa gift. † 1560. ;
Fördrifven därför at han ock i missväxttid motsatte sig
helgonens åkallande såsom remedium, tvifvelsutan vid 1544 (Bx.
orätt: 1554); ty at detta år en sådan landsnöd i Sverige egde rum,
är kändt áfven däraf at kung Gustaf påböd en allmän botdag.
Tolle påkallade sin regerings skydd och skall åter blifvit
högtidligen instäld. Hustruns otrohet (en viss Anders Rasmusson, som
studerat i Wittenberg, skall hållit sig väl med henne) vållade, at
han slöt sig mäst inne i sin studerkammar; blef känd som en
kunnig samvetsman och rådfrågad i hela orten. Commendanten Tage
Tott anmodade honom ofta predika på fástningen i st. för den
gamle hr Stephan i Konghæll, som ”med darrande kropp afbidade
sin förvandling”. Tolle är begrafven jämte sin infidela hustru vid
altaret i Romelanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
