Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Lundby, Skallsjö, Lerum, etc. (Wätle härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 Lundby.
sig sedan alltid se de grymma soldaterna redo at anfalla och
jämrade sig för thy beständigt. På föreställning af biskopen i Skara,
fick han behålla pastoratet, vårdadt af en compastor. Han är be.
grafven i Lundby kyrka.
Nu en tidsbild af ett successionskrig; berättelsen därom af
Superint. Prytz 1642 ha vi läst i Riksarkivet. När kyrkoherden
Sven var död förlidet år (alltså 41), hade han efter sig en son
Laurentius, som studerat i Upsala, som begärde succession, men
allmogen sade at han var för ung. Då blef Christopher, som var
Capellan här i staden, confirmerat gäldet. Herr Peder Petri var
capellan vid två socknar, fick mottaga stomnen i Lundby, lofvandes
ej stämpla efter kyrkoherdelägenheten denna gången. ”När han
hade flytt på prestestomnen, bekom hr Christopher en tid därefter
ett annat gjeld, där han tog enkian til hustru” (se sid. 140). ”Strax
begynte hr Peder stämpla, drog böndernas hjerta til sig genom
välplägningar” . . så ock adeln; i synnerhet lade sig Lilliecrona ut
för honom. Jag lofvade honom då två socknar af gjeldet. Jag
satte kyrkoherden i Landvetter i valet, men den föraktades af
bönderna. Så sände jag Conrectorn Andr. Suenonis dit at profva.
Bönderna ville icke höra honom. Peder teg. Tå sände jag
söndagen derefter en annan ung prest hr Torkel här ifrån staden,
men han fick icke lof (för bönderna) at predika. Äter Andreas,
men fick svar, at de ingen annan ville än hr Peder. Sedan sände
jag dit Håkan Johannis, länge krigsprest . . jag skref til adeln. ..
Imellertid hafva bönderna sig emellan vid kyrkorna samsatt at
gifva af hvar booskap uti alla fem socknarne i geldet en mark
kopparpenningar til at gifva mig at jag skulle låta hr Peder Lli
ändå vid Lundby kyrkoherde. Sjelf reste jag dit med Andregs och
Håkan . . predika. Jag sade . . men bönderna sade nej. ”Än om
drottningen befaller?” De svara: ”fast än . . så . . skola de honom
aldrig annama, utan göra honom fötterna hädä (hädan?). Jämväl:
”Kung Carl gaf fuller en prestman hr mag. Arvid i Fristad bref
på detta gället, men han måste likväl hädan” *). Jag: ”detta är
upror”. De: ”vi måstom hafva Petter”. ”Desse äro ock de förste
bönder, som begynte göra upror när H. K. M. befalde at tionden
skulle räknas”.
Andreas Petri Kärling, “son af Peder Nannesson“,
hade såsom krigsprest följt Gustaf II:s armé under polska
kriget. P. l. 1642. † 1654.
Antages alltså varit en afkomling af munken i Warnhem Nanne
Kärling, som rymt från klostret och gift sig med Christina
Lejonhufvud. (Namnet Kierling förekommer flerstädes, se Pergam. bref
s. 141. 291. 351). Gifte sig i Tyskland med Cath. v. Just. Elfter
hemkomsten kallades han til P. l. af riksstallmästaren Knut
Jöransson Ulfsparre på Öjared med hvilken han i kriget gjort
bekantskap. Fins ej nämnd i den Prytzska berättelsen. ”Tiltr. 43”.
Petrus Petri, den uproriske capellanen, hade således föga för sitt
besvär, men omnämnes 1650 såsom pastor i ”Ångered”. År 46 brann
*) M. Arv. Haquini Hornius, Th. Lector i Skara 1610, P. i
Fristad 18; men när skall han fått det fullmaktsbref, bönderna
omtala? Väl 1604, ehuru magister först 1608.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
