Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Qville, Botna, Svenneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656 Qville.
Bat. predikant 18 (N. Varfvet). Regem. pastor vid flottan
29. P. l. 1840. † 1851.
I en past. thes (1826) klandrar han dels dem, som i
predikningar förbigå bibelspråks användning. dels dem som vilja at de
bestå af sådana hopade. Klagade sig til rum framför M. Ullman
å Uddevalla förslaget 37.
M. Johan Henrik Holmgqvist, född i Halmstad 1801:
Sämskmakareson. Til Lund 1819. Magister 23. Prestv.
25. V. pastor i Christinæ och sedan i Lundby pvrehb.
P. l. 1853. Concionator synod. 59. “Prost“ 65. Tvenne
gånger kyrkomötsledamot. L. N. O., jubelmagister och
“ThH. Doctor“. † 1879.
„Disputerade under Lovén (de Ystadio) 1820, med dedication
til Öfverstelöjtn. C. M. Wrangel och fru, f. af Wingård; och 23
under Fallén, med dedic. til C. F. af W. Pastoralex. 32 efter ett
försvar för theser, som var lysande, särdeles i anseende til hans
utomordentliga dexteritas latine loquendi, och dock bedömdes det
blott cum laude. Ena thesen ”Qvemadmodum fanatismus non est
christianismus, ita christianismus non est fanatismus” väckte ett
visst upseende för den polemik mot en viss episcopal upfattning,
som den ansågs involvera. Redan 27 hade han begärt Consistorii
utlåtande . . ”huruvida Cons. anser honom kunna, vid uppnådd laglig
ålder, undergå pastoralexamen och för behörig sökande til
fattighuspredikantbeställningen”. Cons. fann ej skäl til meddelandet; men
Svensson, Bruhn och Björck, som intygade hans särdeles skicklighet
i prestexamen, funno ej skäl til vägran. r 31 anklagad för ett
prestbevis, blef han helt frikänd, utom af Myrberg, som dock fick
svar på tal. År 34 begärdes han genom 8 särskilda skrifter til 4
profpredikant i Krokstad; men det afslogs. S. Helander kallade
honom til v. pastor, hvilket ej föll ens alla consistoriales på läppen.
Här (i Gbg) mötte hans ordningsstränghet ej af alla godkännande,
ej ens af alla kyrkoföreståndarne, och en viss motståndssträfvan
gjorde sig gällande, som vid ett tilfälle sträckte sig ända til
kyrkonycklarne; men efter hand erkändes allmännare hans värde både
som grundlig predikant och disciplinarius. I Qville blef han för
sin återstående ämbetstid hvad Gude Axelsson var i
reformationstidens början, och mer til. En viss rigorös ämbetsåtgärd satte
åklagaremakten i rörelse, och sättet, hvarpå han besvarade eller
rättare fick frihet at ytra sig öfver den ådömda förestälningen,
blef rikskunnigt. Det minskade icke hans actier bland den talrika
fraction af stiftets prester, för hvilken han var revera summlus
episcopus, såsom den utmärktaste lärjungen af H. Schartau ej blott
i stiftet utan i riket. Nämnda, af mången som föga mindre än
domqval ansedda, ytrandefrihet synes försenat de utmärkelser, som
sedan blefvo honom til del. Hade en deciderad motvilja mot all
andelig verksamhet i sällskapsform, och ingen afgjordare fiende hade
lekmannaverksamheten. En storartad stipendiistiftelse för
Gothoburgenses i Lund til förmån för odlandet af det exegetiska studiel
och af biblens grundspråk, bär hans namn. Dog samma dag han
yarit ute i ämbetsförrättning. Hans begrafning d. 472 var sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
