Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Romeled, Fors, Uphärad, Åsbräcka, Fuxerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 665
Slägten, vida utbredd, äfven til Pålen, var fordom adelig, och har
varit presterlig continua serie alltifrån Luthers tid, då Jacob Kreitlow
var prest i Hinterpomern. Joachims första oration i Colberg var
de elegiis Danielis. Sedan i Zittau och Wittenberg, 1681, där han
pröfvades af sådan fattigdomsnöd, at han måste lifnära sig med
vatten och söndergnuggade ax. Til Köpenh. 1783, därpå til Malmö
och Lund såsom Informator 85. Kallad til Pastor i Belechow
(i hemorten), men nödgades qvarstanna i Sverige. Til Holland
och England 86. Predikade i London. Var i Winsor vitne til det
urgamla comiska upträdet, då kung Jacob lade händer på de kranka.
Åfer til Sverige, och fick fri kost i professorn (sedan biskop) Papkes
hus. Til Upsala 88 med sin discipel, och med densamme til
Wittenberg 89. Disputerade där under Sturzfleisch öfver eget arbete de
vyetere agapetarum usu. Fick ny condition i Skåne 960. Prestvigd
af Papke såsom kallad til reg:mtsprest hos v. Ascheberg, förordad
af Dav. Macklier, som hört hans ”förträffliga predikogåfvor”. Lunds
DC., som ansåg honom ej fullt hema i svenska språket, höll före
at han snart kunde tilegna sig det och föreslog för kungen at han
kunde bäst genom en profpredikan i Stockholm det bevisa. — Reste
sjöledes til sitt pastorat och installerades af P. Kiellander. Upbygde
prestgården 1703: hvar helgård förde hit 6 stockar; bygnaden Vor
Kreitlows ritning; han höll snickaren med mat och säng,
församlingen til lisa i 26 veckor. S. å. anlade han en trägård, ”bortbrände”
berget, lade stengator, o. s. v. Under följande åren upbygdes eller
reparerades nästan alla kyrkorna i gället under hans driftiga tilsyn.
Höll därvid chorum för folket. Invigde 1707 Romeled med Gen.
28: 17. och kallade kyrkan ”Templum Salvatoris”. Med
företrädarens enka, som, omgift, visade sig måkta rangsjuk, hade han
bryderier. Hon inledde en process med honom om rättigheter, och
trätte med sin brors, ryttmästar Lundgrens, hustru, och med sin
mans syster, länsman Lars Anderssons. hustru om stolrum. Kreitlow
svarade värdigt. Likaså då han 1712 anklagades af en öfverste
Fleetwood därför at, då han predikade öfver 5000 mäns bespisande,
det skett med hänsyftning på de där förlagda militärer, som knotat
öfver brödet och nu i kyrkan gjort löje; at han då talat hårdt om
dem, som förakta Guds ord och ytrat: vil tu intet annat här än
sittia och grina öfver Guds ord, så gack f. i våld med ditt
grinende; (enligt klagomålet). DC:t berömer honom för nit och
allvar, men lofvar förehålla honom at ej ha dylika expressioner.
Om hans ansökning til Christinæ 1712 se sid. 112. ”Laudabili
huius vigilantiæ permultum debet ecclesia nostra”. S. å. bref från
DO. om den gossen i ”Sohlberga”, om hvars dop tviflas: han skall
döpas i församlingens närvaro och sjelf svara på frågorna, ”efter
han skall sin christendom något kunna förstå”. I pastorsarchivet
finnes en bok 4:o med utdrag af hans predikningar (som det synes
af qvinnohand) öfver särskilda texter (veckopredikningar), t. ex.
Ords. 3: 12. ämnet: Huru Gud tecknar sina utkorade barn här i
lifvet med sitt korstecken. Ibm: och det som lagen och
evangelium ej kan uträtta, det måste korset göra. (Om honom en
biografi af Wallenstråle i Sv. Mercur. 1759). Gift m. 1. Marg. dotter
af captenlöjtnant i Danmark Fredr. Bruhñn (vigda i Malmö 146 1693).
Son: Rütiger Salomon, f. 1702. 2. Cath. Agneta, syster til Burchard
(tillägg til sid. 109); hon blef omgift med capten Modh. Barn: Ulr.
Magd. f. 1712, Dan. Gottlieb, 1715; Maria 17; Ulr. 19; Benigna 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
