Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Tegneby, (Morlanda), Stala, Röra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Comministri. 821
vVid Visit. där 28 svarar han, at han betjenar sig af Wandalino
och eljest in homileticis af Meisnero och Creidio, m. fl. Ej 1722,
utan 29 fick han vocaticn på sacellanien här. Nöring intygar 1731,
at ”han sig skickeliga förhåller”. Han och Jöns Ahlqvist, som skrifvit
mot hvarandra, ingingo förlikning 48, moderante prosten Brag.
Undanber sig 49 examen eftersom han hör ”at det skall ock vara
i några controversier”; har svaga krafter. Begärde och fick
entledigande från sin sysla och at män måtte föreslås, som kunde vara
nömtolige” om honom. Gift m. Chr. Ele. Stabeck. Barn: Lars,
se Morlanda; Marg. Elis. (f. 1720); Dor. Chr. (1723); Sofia Eleon.
(1727), g. m. successor A. Gren (1756 fj. se Thorsl. p.).
Johan Nöring, f. 1724, son af P. l. Stud. 45.
Prestv. 50. Commin. 75. † 224 1787. Var ”kend och älskad
och en rörig man”, skref Gren (67). Gift m. J. Maria Holmsten,
(f. ”Holm” heter det i Gbgs Allehanda), † ///§ 1787. — Success.
2. Eriksson: 1788 . . se p. i Hjertum.
Hans Hollander, f. i Skredsvik 1754, torpareson.
Til Lund 79. Prestv. 84. På “Hvarfvet“ etc. Commin.
1790. † 1829. Var simultant prest på Amiralitets ”Hvarfvet”
och i Lundby preb. hvartil Kullin antagit honom. Det dröjde dock
ej länge innan H. anklagar Kullin med gemena anspråk, mot hvilka
H, nödgas skrifva skarpt och önska bli af med den otacksamme:
”Åtminstone är det (som H. skrifvit) ett tal så svart och
vederstyggeligt, at jag tviflar det kunde hemtas styggare från afgrunden”.
At behålla honom, ”vore at föda en orm i sin egen barm”. 89, då
adj. i Tegneby, ingaf han til DC. en skrifvelse full af invectiver
mot kyrkoherde Rhodin i Slättåkra, tillika ett sannskyldigt pecorale.
Däri sägs, at R. blifvit ”benådad af Domcapitlet med adiuncter”;
at ”få likpredikningar varit på min tid i Slättåkra”; at pastorerna
på vissa ställen i Halland hålla häst åt sina adiuncter; at
kyrkoherden ”med den bittraste galla och skarpaste fiäder beifrar (sic)
en sådan obillig sak, som är hvarken anständig eller” etc. Också,
när han sökte til Tegneby strax därpå, förklarar DC. hans inlaga
oredig m. m. Lector Malm: at H. blifvit caom admonitione
admitterad til prest, men försämrat sig så som denna skrifvelse röjer
den största tanklöshet och okunnighet, hvarför han borde få näpst,
men ej förslag. (Han kunde tillagt, at ju större okunnighet, desto
snarare tyrann och påfve). Detta (förslag) fick han dock, trots at
Malm, Wessman och Wingård förklara honom incompetent, hvilket
vare antecknadt dem til heder. Skulle predika i en Gbgs Maj.
kyrka den dag, tacksägelse skulle hållas för en nyfödd prins, och
då J. Wingård förekallade honom förut til vänlig varning at göra
sig skyldig til någon af sina vanliga inadvertenser. Icke desto
mindre gjorde han, efter tacksägelsen, detta tillägg: ”så ha vi nu
fått en prins, Gud gifve at han väl vore på throna!” (jfr en dylik
önskan i ”Historiska personligheter” I: 2). För öfrigt anekdoter i
mängd från Oroust, mästadels nedsättande för ämbetet. En oskyldig :
at han i predikningar ouphörligt nyttiade ”til exempel”; men en
dag, vid en thingspredikan inföll thingsskrifvaren Strass: ”t. ex.
amen”, för hvilket infall denne dömdes til stockstraff. En annan,
då han fått klent offer och til känna gaf sin förtrytelse med frågan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
