Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Tjörn (Stenkyrka), Klöfvedal, Walla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862 Tjörn.
Michael Christiansson Kock, f. 29/ 1661. Til Lund
83? Hofpredikant hos Rutg. v. Aschenberg. P. l. 1687.
Var Prost 1714 och 20. Riksdagsman 23. † 1733.
Var son af Chr. Kock, som, betydande Handlande i Konghelle
under danska tiden, förmenas härstammat från Lifland och var gift
med Anna Andersdotter, som tros varit af norska ätten Månesköld.
Då denna ätt var nära befryndad med den Hvitfeldtska, månne icke
detta hade någon och väsendtlig del i Kocks utnämning til Tjörns
pastorat och det innan han fyllt det canoniska året?2 (födelseåret
förutsätte vi rätt angifvet af Anrep II: 479.) Förmodligen Stud. i
Lund 1683, då han i bref från biskop Wallerius d. 1,/, der han säges
vara Exhibitor præsentium til bispen i Lund, dit han ärnar sig at
”evertuera sig i sine påbegynte studier”, och recommenderas til
något beneficium, såsom han är ”af stor fattigdom och hans mor
en fattig enkia”. Prostämbetet synes från äldsta tider gärna varit
fästadt vid Tjörns under dem ansedda pastorat, pluries såsom
sådant omnämndt i Diplomatarium Norvegicum. Men denna tradition
kom at lida afbräck genom Kock, och detta åter synes
sammanhänga med en fatal händelse, som bercdt honom en viss
namnkunnighet. Hvad Holmberg nämligen berättar IIT: 225 om
skeppsplundringen, guldvaggan och den kungliga guldkäpp, Kock egde
af ”fyndet”, är mer än en sannsaga: därom förekomma ej obetydliga
upgifter i Consistorii Acta. Var väl riksdagsman, men om hans
förvisande från riksdagen med anledning af guldkäppen, som af
Fredrik 1. skulle blifvit uptäckt, är intet kändt, som ännu kan
sägas vara historiskt styrkt. Men året därpå inquirerades som bäst
om strandvraksfyndet. Först kasta vi en blick tilbaka på prosteriet.
Året efter det H. Schröder, honom oåtspord, blifvit utnämnd dertil
(1717) vill Kock ej erkänna Schröders fullmakt på prostämbetet och
kom ej på kallelse; yrkade. at åtminstone blifva ansedd för prost
öfver sitt pastorat. År 1719 anmärkes at han blifvit ”licentierad”
från sagda ämbete. Men hvad detta innebär nödgas genom hans
tergiversering Schröder uplysa. ”Mot all vana hade K. M;:t
befullmäktigat S. at vara prost i Elfsyssel, oaktadt Kock var det” efter
Bagge. Orsaken at Kock blifvit ”afsatt” är enligt Schröders svar;:
”de 2:ne svågrars (Kocks och Hasselqvists) stridighet och afund
at ingendera borde blifva det för den andrę; då H. M:t sagt: at
ingendera är det, och utnämnde Schröder”. Är 1720, då Schröder
lemnat stiftet, begär Kock igen prostämbetet. Men, nb. biskop
Poppelman finner det betänkligt, ”hälst han är angifven för det
gods som vid Miören är bergadft vordet”; angifven 1718 at jämte
Comminister Niebuhr ha tilhandlat sig strandvraksgods af året
förut ”förolyckade” skeppet Elisabeth. Inför en commission, som
satt dels i Sundby, dels i Marstrand, dels i Sibräcka, hvars
protocoller endels finnas i Consistorii archiv, måste prosten, i hvars hus
åtskilligt af strandvraksgodset vid visitation der fanns, dels skänkt,
dels köpt, redogöra. Bland vitnen var en, som var afvog mot
honom, emedan prosten gjort honom til dragon. Alltså ej förut
antastad 1723, då det blott blifver desto förunderligare om han haft
samma oförsigtighet med käppen, som framdeles t. ex. Ney,
prinsen af Moskwa, med sin hedersvärja, hvilken röjde honom och
kostade hans hjeltelif. Emellertid ankom 1720 Kungens befallning at
Cons. lemnar Kock fullmakt på prost exceptis excipiendis. Vid in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
