Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Uddevalla, Ryr (och f. d. Bäfve)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rectores. 927
tagligen på ett dera stället magister. Rector 1711, sedan
dock 1710 Joh. Oedman var utnämnd. Vid prestmötet
14 andre opponent. Prestv. väl 17, då frågan ventileras,
om han kan ordineras på sitt rectorat. Lemnade detta
1722. “Th. doctor“? Lefde ännu 1754.
En lärd men vidunderlig man, hvarom vitnar en mängd hans
skrifvelser i DC.ts archiv. Söker tidigt och gång på gång
pastorater; förgäfves, oaktadt han var ”berömd såsom en stor predikant”
(enl. Bexell 1: 192), och hade enhällig kallelse til Uddevalla p. (1718),
då Schröder ”var honom til hinder”. Vill undandraga sig de
predikningar, som af urminnes ålegat Rector; förmanas af DË.t upfylla
den gamla förbindelsen. Får varning för otidigt skrifsätt mot
Capitlet i stället at svara på saken rörande predikobiträdet. Skrifver
1719 (bra!): ”dock märker jag detta, at om husens conservationer
och cessioner längre skola vara, så kan en fattig man aldrig hafva
något hopp at komma något vidare i verlden”. Åberopar dervid
Luthers ord om en skolman, som varit deti 10 år; R. har nu varit
det i 8, och säger sig ej kunna subsistera i Uddevalla utan fruktan
at ”crevera”, ber biskopen ej förtörnas, om han reser til Stockholm
at söka sig någon adjunktur der: ”Gud hjelpe mig väl härifrån,
ehvart det sedan bär uth för mig verlden”. Recommenderas 1722
af magistraten, och DC.t undrar, om med den ”rolighet”, som åsyftas,
förstås ledighet från arbete, derest han får pastorat. I Juli s. å.
begär han afsked, för att sätta sig ned i stillhet och idka
presterliga studier; sedan utan lägenhet. Skref i Jan. (23) från Stockholm,
at han ”ofta med gråtande tårar pustat under bördan, när jag märkt
ynglingar per genitivum casum blifvit befordrade”. (Jfr den qvicka,
bevisande, läsvärda, förbudna, numera sällsynta boken om Kallelsen ..
per genitivum, af S. M. Cand. Lund Olofsson, tryckt i Hamburg
1739). Då han s. å. sökte Gällstad, vil Niehenck ej upföra honom
för hans desertio (öfvergifvande af skoltjensten). Ber 27, at DC.
ville vid riksdagen föredraga om at adjuncterna bekomma 100 daler.
Svar: nöje sig med 50 daler smt, kost och nödig service. Kunde
28 blifvit Græcæ l. Lector, ”förra biskopar ha tilbudit mig lectorat,
men jag lät sådant fara til at få öfva mig uti prästesysslan” (skrifver
han 1754). Inkallad, föreställdes honom s. å. om han icke någon
gång ville predika här i Gustavi; hvartil han nästa söndag sig
begaf. År 34 var han Vicarius defuncti Præpositi i Uddevalla, då
magistraten klagar, at han har svagt mål och ”ej, som denna tiden
brukligt är, håller sina predikningar, utan läser inan i conceptet”,
varpå han svarar: ”jag har min conceptbok för ögonen, men är
dertil förorsakat af satans oförskämda anlopp, som jag råkat ut för
en längre tid”, kan dock förrätta skriftermål utantil en liten stund;
och året derpå, då han efter befallning at inkomma med förklaring
infann sig i Consistorio, svarar han, af han ej kan annorlunda eller
våga sig predika utan concept, efter han varit uti en svår satans
anfäktning, men skall bjuda fil efter hand. (I våra dagar behöfvgs
e) ursäkter i denna del för det man ej ”håller predikningar”). År
37 begär hans hustru hos synoden om understöd. Förestod
SŚtrömstads gäll efter Rönnercrantz, således omkr. 1730, och synes åter
tjenstgöra ibm 41, då dess magistrat anser hans minneskraft så
försliten, at han ej utan papperet kan predika, och så lågmält, at de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
