Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Wessige och Askome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978 Wessige.
Ätten lär härstamma från Holstein och af en Anders Ulf från
Kierre på Jutland, adlad Kierrulf. Martins födelseår, det Anrep
sätter til 1634, kan icke vara detta, om, såsom Anrep sjelf upgil.
ver, fadren dött ”i början” af århundradet. (Knappast bror til
Sven N., som redan 1624 var pastor i Bösarp?). Sin trohet mot
svenska kronan skall han ådagalagt dels genom proviants tilförande
til sv. armeen, dels, då danskarne besökte hans prestgård, genom
utspanande af deras planer, dem han, flyende undan deras hot,
uppenbarade i svenska lägret. För denna trohet skall han ock, redan
70 årig (?) fått plikta, då han fasttogs af danskar, vägledda af en
ranne (at denne hetat Charisius, må betviflas, se Abild), och han
ördes fängslig til Danmark, då han slutligen räddades genom en
väns list, den der lät 2:ne pigor föra honom, inpackad i ett
bykekar, til stranden, hvarest en båt stod färdig at föra honom vidare.
Anländ till Carl XI i ”Ljungby i Småland” menas han hafva fått
arfsrätt för sina descendenter til Wessige gäll. Så har det ock
de facto blifvit ansedt; men om de iure, är numera vordet föremål
för tvifvel. Fråga är, huruvida en så rättrådig kung, som Carl Xl,
kunnat utfästa sig til en så onaturlig belöning; /at en dylik med
Ahus pastorat är grundadt på ett falsarium, är längesedan bevisadt).
Vidare, om Ki. kunnat begära en sådan i en tid, då alla gäll
ansågos såsom arfsgäll, och om han kunnat det mer än för sin
närmaste successor. Märkligast är, at eller om K. Maj:t vägrade lemna
bifall til hans ansökan om succession åt någon af hans söner, märk,
1680 (se Rabe, sid. 74). — Anmärkas kan, at då han 1663 såsom
”Martinus Nielsön Kierrulff, P. l. indignus”, underskrifvit
räkenskapen, skrifver han 1682 ”Martinus Kierrulf” med så mycket olikare
och bättre handstil, at man knapt skulle tro det vara samma
hand. — Var gift m. Elis. Blåck, fogdedotter från Hellarp. Hade
7 söner och 83 döttrar: Nils, successor; Peter, amiralitetspastor
vid Pultava, ¢ ogift; Jacob, capten vid Pultava, där slagen; Johan,
köpman i Gbg, g. m. en enka Liedberg, f. Kruse; Marcus, militär,
g. m. Else Ström i Marstrand, och ¢ i Wiborg (batalj); Christopher,
† såsom capten vid Pultava; Jöran, fenrik; Fredrik, major,
skjuten i en träffning i Pålen. Då de äro morbröder til Joh. Schröder,
Med. stud. disputerande i Upsala 1752, måste dennes far Lars
Schröder, köpman i Gbg, bror til capten Erik, varit gift m. en
dotter af Martinus.
Nils Martini Kierrulf, f. ⁄/ 1661. I Lund 326 1684,
nämnd dels vg. (såsom ofta Gothob. kallas i akademisk
protocollerna), men dels “Hallandus“; var medlem af
mensa l. i Reg. Convictorium ibm 86, och Joh.
Floderus är hans “vicarius“ vid communitetet. Enligt Anrep
är han P. l. s. å. men enligt sin egen upgift 1693 (det
förra kanske designatus). † 1735.
Gift m. 1. Ingierd Santesson från Bökhult i Långaryd
(fadren i Femsjö); en magister Peter Santesson stod här fadder 1699.
2. Joh. Holtzberg från Knäröd, † 1735. Med den senare var
80-nen Mårten Fredrik, som, född 1717, vardt major och 1772 adlad
Kierrulf v. Wollfen, hvars sondotter blef g. m. Wahrlund
(Kongsbacka). Hans dotter Marg. som g. m. Önberg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
