- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
1030

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Örgryte (under Nylödöse, 1526 fj.): Hospitalet (til 1796), med Marieberg (Majorna, Carl Johan) och Amiralitetsvarfvet (til 1820)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1030 Örgryte.

tigfriskolan, som han inrättat och som omsider hade 200 barn, se
Inrikes Tidn. 1 1807. År 1805 hade han gjort Tacksägelse för
drottningens nedkomst på Böndag (lördag) i st. f. söndag, och fick
därför förebråelse i Consistorio, sonn varnade honom at ”undvika
sorgfälligt slika mistag som detta”. ÄÅr 12 föll DC:ts beslut i
comministersfrågan, præeunte Myrberg, särdeles obilligt mot R., men, det
oaktadt, och då nästa år hon förnyades, lät han beveka sig af samma
myndighet at bidraga med 9 tunnor årligen, hvaröfver K. Mj:t lät
förklara sitt nådiga välbehag. Hans inlaga om den ”själamördande
förargelse” Geintscheins bok gjort och vådan af dennes upträdande i
församlingen, hvadan R. ej velat på lång tid anlita hans tjenst, samt
med DC:ts svar, trycktes i Gb. Allehanda. Ett försvar för G. inflöt
ibm. n:o 18 af Laglydig (C. F. af W.?). Man ville s. å. skilja
amiralitetsförsamlingen från honom med egen regimentspastor,
hvartil Geintschein var utsedd, men kungen gaf R. rätt och dömde
särskild reg:tspastor vara obehöflig. Inrättade ett prestsällskap 1814,
som dock blott hade 2 års tillvaro. Var en god disciplinarius, men
något sjelfmyndig, såsom då han en söndag morgon (1827) tog en
okynnig pojk, vid namn Kock, på kyrkvägen och lät sätta honom
i stocken, och vardt därför anklagad. S. å. måste han anklaga en
kyrkovärd (skepsfurneraren M.), som 1) flyttat ett bäcken, hvilket
R. i olaga tid utsatt til collect, och 2) låtit en gosse utklädd i en
gammal messkjorta vandra fram och åter med skrifvelse til
klockaren. R. begärde sedan målens nedläggande, som bifölls af alla utom
af Myrberg, den der rättvist mente at slika mål ej böra nedläggas.
Fri i sitt sätt, äfven i predikosättet, och ej skonsam med allusioner.
Kustförsamlingen hade flera liderliga nästen, och i en predikan
beklagade han sig at hafva där tre svåra roffoglar, hök, falk och
glada, därmed angifvande namnen på 83 dylika nästens värdar.
Men mer, än han med dylika angrepp uträttade til tukt och
besinning, uträttade J. Torbjörnsson, den tid denne var hans adjunct,
med sin predikan af annan slags skärpa, såsom förr är anmärkt,
och vi erinra här om den utomordentliga verkan en T:s predikan
hade, som inleddes med språket om schibboleth och hade til ämne,
at den, som vil inkomma i det himmelska Canaan, måste känna det
himmelska Canaans tungomål; likasom om de många, som til följd
af hans predikningar igenburo stulet gods. En gång, då han
inhändigat en större saumma, frånhänd en köpman, men köpmannen
vägrade at mottaga den. bad han at få lemna den til den fromme
men fattige skolläraren C. G. Uddström, hvilket beviljades. Denne
U. nämligen ansågs af T. såsom banbrytaren för det andeliga lil,
som der och hvar förefanns i den eljest så djupt sjunkna
kustförsamlingen. I Örgryte var trängseln så stor, at klockaren Berg
måste högt utropa psalmnumren. Hvad nu åter R. vidkommer, så
var äfven han en icke förkastlig predikant, fast i äldre tonart; och
när de båda tvistade, var det icke därom, utan af ömsesidigt
rätthafveri i helt andra ämnen. Bland annat klagade R. at T. ej velat
vid den af R. författade Bönen för Sjöfarande. Båda lades ftil last
otilbörligt skrifsätt. Majbergsboarne gjorde en inlaga til DC:t om
önskad förlikning, ”sedan numera vänlig öfverenskommelse dem
(de båda presterna) emellan träffats”. M. R. tycktes alltjämt vilja
inskärpa: adolescentis est Majores natu Revereri. Kanske ock:
Modestius Reverentius (Plin.). R. anmodades ofta nog låta trycka
sina predikningar; och en gång (1796) lät han införa svaret i Tid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:30:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/1074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free