Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
nigennyttigt” (jfr vid Werner). A. Hilleström (s. 75): år
1720 inkom efter ”anrop” commin. ”mag.” Hilleström och tilspordes
af Episc. qua autoritate et methodo han med hr Gadd håller några
privata conventicula pietatis hemma i huset efter aftonsången, och
om sjelfva saken i sig är berömlig men sättet icke så synnerligen
med KL. conformt, hvarföre Consist. rådde sådant tjenligare kunna
ske uti kyrkian, hvarmed mgr Hilleström öfvermåttan utlät sig
vara förnögd. (Han ville väl vidare slippa deras bönhaseri). 1747
föreslog han at de gymnasister, som komma at gå socknar i
Fäsberg, måtte ock få gård från gård efterspana hvilka födde, christnade,
o. s. v. voro, at complettera kyrkoböckerna. Svar: nej, det skola
commin. och adj. ”Dunkelt” sid. 80 är nu klart: Hans
kyndelsmessopredikan 52 kalfatrades af DC. såsom den, i hvilken han röjt
herrnhutiska villfarelser angående Treenigheten, evangeliska ångren
och rättfärdiggörelsen; skall ”afrådas från dylikt upförande”. n.
hade ytrat, at hvar gång man nämner vår Herre, man då endast
må fästa sina tankar på Jesum, såsom den genom hvilken Gud
gjort sig för oss begriplig. med förbigående af Fadren, som genom
honom försonad blifvit, m. m. Hvad anstöt, det lärer hr dompr.
finna. (Och dock vet man, at Luther uti sina predikningar ofta
utlåtit sig med ungefär samma uttryck!) At härleda syndakänslan,
at ångren ej väckes af annat än Jesu lidandes betraktande, samt at
förklara rättfärdiggörelsens beskaffenhet allena dermed at känna
Christi blods kraft på sitt hjerta; har det förra icke varit ens med
trone, och det senare icke blifvit tydeligen utfördt til at förekomma
herrnhutiska sectens grofva och köttsliga begrepp om de troendes
delaktighet i Christo. H. ock sagt, at den gamle Simeon talat til
den Lille Herren, som han hade i sin famn. DC:t: orätt exeges,
då i texten skiljes mellan den Herren, som tiltalas, och etc. Som
H. med berådt mod sagt motsatsen, så kan Cons. icke undgå at
förehålla honom det ansvaret för Gud, som ett så våldsamt Guds
ords handterande lärer ofelbart draga efter sig. Item utlåtit sig:
at satan fått nöjaktig lösepenning för menniskorna, som i sitt
våld . . i det han bringat sin egen Gud och Skapare på korset.
(Om H. ytrat sig verkeligen på slikt sätt, framgår ej klart af den
act vi sett härom). Consist., ömsint, önskar at han hädanefter ville
taga sig til vara. Enligt Ubechels scriptum tillägges: men der
hr dompr. skulle fortfara mot denna varning at offentligen
föredraga sådana salighetsordningen kullkastande villomeningar, måste
Cons. vara ursäktadt när det nödsakas eftertryckligare allvar häruti
bruka. — Från H:s sterbhus gafs til Bibliotheket Jansenii
Commentarius etc., men återskickades såsom för litet för at vara ”en god
bok”. Mera! Hans likpredikan är i våra dagar på ett pikant sätt
vorden commenterad i pastoraldisputationsform af Klingstedt. —
M. O. Ubechel: Magnanimitas Ornamentum Virtutum. Elias
Naz. — @. Ekebom (s. 29; Vil 1749 theses i st. f. past.-
examen; men resol. at han skall examineras, emedan thesers
ventilerande skulle lända til præiudicat. Några må anföras (mspt i DC.):
V. znegikoua illud, ceu fanaticis audit, Żerarvevrizov: at Tu tin anda
och kraft värdigas med ordet gifva, dudum protrivit distinctio
Theologorum inter verbum ipsum et illius pradicationem. VI. Libri
Symbolici recte vocantur scripta OGeómveusra et in ecclesia necessario
requiruntur. VII. Frustra sunt Pontificii, Lutheranis eo nomine
dicam scribentes, quod non emigrent ad convertendos gentiles. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
