Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
randet af Peireri fabula, likasom Niehenck casserade disputationen.
M. tryckte dock sin disp. 1720, mot censur. Enhälligt resolveras,
at antingen trycka om den med gjorda ändringar, eller taga
articulum ex Huttero före; d förra fallet ock ur vägen skaffa
vidhängande carmina gratulatoria. 1733 har han gifvit ett crucifix til
Kilanda kyrkas altare. Ulrica Margraff (antagligen hans dotter)
gift i Starkärr 1743 m. herr Peter Berner. — Niehenck (s. 113):
ville at Eldsbrefvets författare, landtmätaren Kruse, inkallas. Hade
fått en besynnerligen ”inbrackt” skrift, hvaraf han svårligen (svåra)
är læderad; den säges vara af apothekaren Bauck. DC. derom til
magistraten. — J. H. Müäller: den sid. 115 nämnda häfdade
fästeqvinnan, Maria Liedborg, vigd utan föregången lysning och
hon tilhört Landvetter. M. svarar, at hennes far varit tyska
kyrkans föreståndare och ej begärt sedel, väntat på Himmelbergs
återkomst från Ostindien, Ubechel döpt barnet, lysning vore en heder,
som ej häfdad qvinna bör åtnjuta. DC. erinrar däremot om tydlig
lag samt at M. där närvarit vid dylik casus med Birger Möller,
rörande Br. Tilhein. Müäller åberopar at DC. befallt adj. Borg at
genast vigseln med Möller förrätta, ergo utan lysning.
Kämnersrätten pröfvar rättvist at Müller bör afsättas från sitt embete.
Justitia Habeat Misericordiam. Ambros. — Hempe: stod sig i.
examen slätt, kunde ej läsa hebräiska, lät utgå ett rykte som om
skulden fölle på DC:t. Inkallad åter, frågas, hvad som gjorde
honom, som han sade, ”förstörd.” Svar: dialecten. Biskopen säger
sig då ha speciminerat i Wittenberg och Jena utan at dialecten
hindrade, och uprepade andras exempel. Trodde han at efter 8
dagar, ny examen, bättre förstå dialecten och Biblens grundspråk?
Än om han den gången blefve improberad? På oformligheten af
ny examen tycktes de fleste gå in. Enkan, Leiditz, 49 1798, 73 år.
Brag (116) til Stricker item: ”men ynkeligast är at se Guds
församlings förfall här nedre, hälst ingen väckelse är ibland folket
och, sanningen at säga, få prester hos oss finnas, som med lära
och eget efterdöme kunna göra särdeles väckelse”. Ingaf 1774 ett
långt memorial med fråga, hvad där menas med en censor, det
han ej anser == en corrector, såsom det blott är med piltar och
grammaticalfel. Ett hans qväde vid D. K. H. biläger är tryckt i
Sv. Merc. 1766. — P. A. Loefvander (121): Pietate Adire
Labores. Vg. Iluäga uév Allá duyéms (kort men skarpt bindande).
Homer. — J. D. Stein höll i spetsen för presterskapet
beneventeringstal på latin til Ludvig XVIII i Gbg 1807 (se Ahnfelt. Ur
sv. Hofvets etc. 1: 161). Invicta Defensio Salutis. Cic. — D.
W. Dunckel. Om en hans skrift An die Deutschen Freunde
CGriechenlands etc. 1821, se Biogr. Lex. 19: 466. Docendo Vero
Discinus. — C. Prenhn (123): Cingi Periculis. Cic. Cognitio
est Potestas. Baco. — C. AÄ. Adam: Consilium Adnittere
Auribus. Liv. Culturæ Adcommodare Aurem. Hor. — Ramzius
(s. 129): ”M. J. T”. Marklin har: J. P. Turbilius. R. var geft
m. en Rising, och bland dess svägerskor var en gift m. burggrefven
Isr. Norfelt, som var gift m. Ermica ”Ållersdotter” Syltman. —
Myricius (130): hade Ängered och Bergium. Svågern Elias gjorde
senska bröllopsvers. Erudire Monitis. Ov. — Schröder (132):
ans enka M. Br. gör 1715 suplik om fordran i sal. prosten
mag. Basks sterbhus på enkesätet, stomnen Björlanda. —
Øterdahl: s. 133 rad. 4. läs: Schipping. — E. Bask: Gaf 1690
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
