- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
1100

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1100 l Istorp.

detta i Annotationsboken, 4:o). — På en stämma i Istorp s. å. säges:
Förliden annandag jul stötte Börje Bengtsson i Brattorp Nils’ hufvud
uti predikstolen under predikan. Bad om förlåtelse. Församlingen
samtyckte; han . . med någon plikt. — Öjer Borelius. D. 20
1681 uplästes i Stämma ÄÅE,. Borelii vocation och bp. Walleril
”samtycke” til honom at vara pastor i Istorp -} annexan Öxnevalla,
samt contract med ”svågern” J. Torelius . . i kyrkan förvaradt.
1690 fj. äro mycket omständliga förteckningar af Ae. B. uppå ”all
then bekostnat som jag gjort på huggekarla och snickare.” D. -
begynte i Jesu namn prestgårdens bygnat och sölla sättias . . gaff
karla en måltid om middagen. D. 9. ehn bötta af 2 kannor ööl och
2 Kkackor bröd theruti etc. D. 23. ööl och bröd om middagen, om
afton ehn mölke bötta, etc. D. 2/91: gingo 3 drängar åth skogen
med Nämndemannen at upleta ehn Eeck til prestgårdsbygnaden.
D. 28. åther 3 at uthugga eken. D. 29. sex par ökar at hemköra
stocken, o. s. v. D. 2/ varit på Thinget och uttagit 6 ekar. Vid
Visit. 91 förhörde A. Gadelius ungdomen. Stämma 95: ”om
söndagarne skall intet ringas när man kommer med liket, at folket
icke blifver förvilladt i kyrkan, utan när det sättes neder i grafven,
och sammanringas när det är begrafvet. 7:o. at alla som kunde läsa
i bok, skola hafva dervid psalmböcker och icke blygas derföre.”
1704 höll Nezelius visit. I kyrkan skall man komma före
syndabekännelsen! Vigsel ske strax efter trolofning, sedan laga lysning
försiggått. O. Dahlström, Cons. Not. Borelius vil 1709 ha hela
pastoratet sedan compastor är död och enkans nådår är förbi. (1795
dog en segelsömmar Öjer Borells maka född Hammaroth, i Mark
49 år g.) Borelii barn: Olof, f. 1701, får som gymnasist 1720 venia;,
Jöran, f. 1704; Christian, 07; en d. Margareta Christina f. 1713.
— J. Torelius kan 1702, i dess stora svaghet, intet befatta sig
med kyrkoräkenskapen. Sonen Christopher, se Torestorp. — J. P.
Aureclius: ur en Journal af honom 1742—59 i pastorsarchivet,
1751: höll jag Visit. i Kongsätra; Commin. adj. Ödman messade
och predikade. Allmogen förestältes vigten af själavård . . och
emedan K. kyrka då var nyligen beprydt med en härlig målning
på tak och väggar, togs däraf tilfälle at önska det åhörarnes själar
måtte blifva så illuminerade af Guds ords ljus dem til en salighets
prydnad, med mehra. Här 54: ”Emedan hr Prosten sjelf varit
biskopen följaktig på visitation och alltså förhindrad, ty hölls
predikan af adj. H. Ström”. Förhöret var sådant at presterna fingo
beröm. Anmåälan gjordes, i hvilka hus funnos Biblar. Krogar
funnos här ej. Ett öre i månaden för lånet af Lutheri postilla
tycktes biskopen vara för litet, som föreslogs. Talet i Seglora 58

. som ”gjort the kallande beqväme at skrida til endemålet”. S. å.
besvärar han sig öfver at kyrkoh. Bennich fått updrag at förrätta
valet i Seglora, utan at véta med sig något fel som etc. Synes
alltså rättadt. Ett memorial, som han (47) ämnat ingifva til
riksdagen, afråddes af DC., enär däri var åtskilligt ohalthart, rörande
prestbefordran. Criticeras i synnerhet af Ubechel. T. ex. ”Så
mån om Ståndets heder och Ccredit jag än är, så protesterar jag
etc. 3) önskade jag i st. för ett skickeligt lefverne få läsa i
memorialet ett christeligt. Efter min theologie är emellan en Studiosus,
som förer ett christeligit, och den som förer ett skickeligt lefverne,
sådan åtskilnad, som emellan Paulus och Seneca, emellan Johannes
och Cicero. Ett christeligt lefverne är väl alltid ett skickeligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:30:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/1144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free