Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1218
sjukdomen, äfven i dess värsta stadium” (12). Det erböd han til
afskrifning.
Gunnar var (s. 475): hr Gabriels capellan 1628, då han
söker medla i den vilde Bos ofvan mälda tvister, men hade så nära
blifvit nedhuggen af den vilde Bo, om ej hr Gabriel lagt sig så
emellan, at hr Gunnar hunnit fly till prestgården, förföljd af Bo.
Christiern, C. (s. 479): 1594, vid samma tilfälle hörde
bispen en liten dräng Rafuell N. sjunga, hvilken kyrkovärdarne
begära til klockare, som bifölls. Hr Chr. följer 1597 med till
Kongelf och får der på aftonen på bispens kammar hålla sin
predikan, ”och var ingen tilstädes utan bispens dräng Oluff Byrgersen”.
När hr C. for hem derpå, gaf bispen honom efter hvad aftalt var
at han skulle möta i Myckleby. Han upsatte en beskrifning öfver
Kongelfs belägring 1566, hvilken fanns bland Strömmarnes (d. ä.
och y:s) handskrifter. — Baal (s. 480): at hans söner adlades,
är sant och derför redogjordt längre fram. At han var decessors
måg, säger Stiftstidn. 1794. Dottren Maren, se sid. 582. — Om
S. P. Ström jfr Holmb. III, 498, fj. — Tranchell (s. 483):
sonen Jonas halp Torild i Gbg. — Gradman, smol. åtminstone
stud. i smålands nation 1752. — Bohnhlin: FHit hade han 58 röster,
Olén 10. Gaf 1829 diverse mynt och medailler til gymn.
bibliotheket (fadrens exempel följdt). Hade på gymn. såsom hvitfeldsk
stipendiat orerat de gestis Hannibalis. Förordnad 1838 at förestå
Dunckels tyska tjenst. Då han var ombud i ett grannpastorat, satte
sig ställets unge prest på altarskranket och började inför en samlad
menighet at fara ifrigt ut mot Wieselgren och Fjellstedt, men då
han hållit på en stund gick B. fram och berörde honom bak örat.
På frågan, hvarför så? svarades: jag ville blott känna efter om
Tit. är torr ännu bak öroncn, för at kunna dömma så käckt om
män, mot hvilka både jag och Tit. äro ena stympare.
Botheépn, sid. 491. rad. 1. för Haslöf läs: Karup. —
War-Iund (s. 493): sökte och vann 1789 skjutsningsbefrielse för två
kyrkovärdar, hvilka eljest ej ville vara det. — Läidbeck (ib.):
hade hit 2 röster, N. Lundberg (Frill.) 39. — Larsson: stor
pluralitet. — Culin (s. 494): hit 2 röster, Fehrlund 51. —
Törnqvist: hette först Anders OÖlsson.
M. Basse (s. 497): bor sydvest från kyrkan; han har en
liten hage och ett lusthus, det bispen tyckte vara smuckt, och hade
herr Michel i samma hage rest up masten liksom på ett skepp med
en mers på den ena och 2 flöjer. Då en biskop funnit slikt värdt
at upteckna, må det ju här och annorstädes anses likaså. Efter
aftonsången s. d. lät bispen köpa bröd för 2 àå 3 mark til de fattige,
gaf dem ock pengar, ”så at det hela väl belopp sig til 1 daler eller
mer”. Efter första hustrans död seglade han til Haunia
(Köpenhamn), och för at ej få afslag, färgade han sitt hvita skägg och
hår svart. Vid återkomsten aftvådde han. Den unga hustrun, som
fick se det hvita skägget och sig lurad, bedröfvades. En bland
Ströms berättelser. 1597, då bispen var på Bohus, så instämdes
bland andra ett par löst folk, som fört slemt lefverne. Mannen
Peder blef ”satt i tornet, som kallas Fars hatt, och kom sedan i
en Spaare” (cell?). Byfogden hette Peder Kolding (farbror til hr
Nils sid. 1004?). — F. S. Staöm (s. 499): anmärkt har blifvit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
