Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1226
teckning. — Hoof (s. 785): hade förslag til Tranemo comm. 1811
men fick blott 38 röster mot 90 (H. Wallin).
Simen Mattzön (s. 786): Brigitta tjente hos honom inan
han gaf sig i äktenskapshandel med henne. 1597 antvardade bispen
herr Simen en gammal skrifven bok, som hr Simen lånte honom
sist han var här. På kammaren predikade hr Simen; och var bispen
svårt förtörnad på honom derför at hans klockare icke var tilstädes
at sjunga, såsom han befallt, men han kom strax efter dem på
vägen. Under vägen til Torsby, då klockar Anders följde med på
båten, examinerade bispen honom uti sången och sade honom huru
han dermed skulle förfara. Derefter se’n han sjungit, for han hem.
— H. Harbo: slägt med den general Harboe, som var med i
Gyldenlövsfejden? Herr Henrik synes varit en behållen man; i
boupteckningen efter Thomas Dyre, n:o 88: Pantebref af hr Henrik
på Hisingen på den gård Helle udi Stenkirke sogn, den Marg.
Hvitfeld köpt, af honom och jomfrue Boel Maaneschöld til Aggervik
år 1652. — Är 1825 var i Stjerncr. skolan lärare: J. F. Jansson,
och 1826: C. D. Bagge; o. s. v.
Hans Gundesson (s. 798): son af Gunnar Callogæus sid.
243? jfr sid. 244. — Abring: 1720 är han såsom student fadder
i Saltkällan (förmodligen der informator). — Efter N. Strandberg
insättes: mag. @. M. Torell: comm. 1824.
Jac. Pederssön (s. 804): 1597 fick bispen hr Allelöfs bref
om hr Peders i Myckleby gensträfvighet, men så kom hr Peder
sjelf hit, och så blef allt väl; då herr Jacob följde bispen til Skee,
togo de på vägen af den mat herr Jacob hade med sig. — Studt
(s.805): skänkt, t. ex. 4 dal. til Håby. — @edman (s. 807): en
hans annotation om Strömstadskriget, se Holmb. I, 161. År 1742
utgaf han i tryck hos Momma, Stockholm: Svenska Nordstjernans
dygdestrålar effterlemnade af sal. Drottning Ulr. Eleon. etc. med
många på emblemata inrättade små kopparstycken i margine.
Benzelstjerna kallar (i Journalen) sjelfva Bahus känning ”ett vackert
värk” och fann blott at rätta hvad han sid. 185 skrifvit de
christianismo in Norvegia sæc. XV. — Ekström (s. 810): var
informator 1734 för Jac. Benzelii yngsta son. Höll oration 1744 i Gbg
inför Adolf Fredrik. Rectorsprogram 1743: de insigni philosophiæ
mor. in theologia usu, och 1746: de genuino sensu Gen. 44: 5.
Hade 1746 äran at beledsaga Linné på Gb. Bibliotheket, der han
såg en del djur ”tillika med en hop vackra böcker” (Westg. Resa,
s. 137); 1748 hade han förslag til Winberg. — Hellberg (s. 812):
en J. G. Finnerus höll andeliga föredrag i Tanum, hvilket
kyrkorådet förböd och D.Capitlet instämde i förbudet, men kungen
uphäfde det. — P. Mule (s. 813): predikan var om den dumbe,
1. om dem som föra honom, 2. Christi mirakel, 3. huru de användeė
detta mirakel. — A. P. Elfström: d;a97) dë Ilagalpaoìg otun
“Eratgov. Hom. (Godt at ha en vän som varnar.) — Anlenius
(s. 814): prestv. på kallelse af p. i Östad. I Hjertum: 2, läs: l4 år.
Nils Chr. (s. 815): vid vis. 1597 yrkar Vincens Bild, at
Morlanda ej skall anses som annex til Tegneby, emedan kyrkan
står på hans mark och han har jus patr. Han vil ej häller erkänna
herr Nils för sin sogneprest, emedan han aldrig tagit kaldsbref
hvarken af honom eller hans föräldrar. Sedan talade bispen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
