Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Villahorrenda — 5 minuter.
Dii det nedgående blandade tåget N:o 65 (linien
be-höfver ju icke nämnas) stannade vid den lilla
uppehålls-stationen mellan 171:sta och 172:dra kilometern,
kvar-blefvo alla 2:dra och 3:dje klassens passagerare sofvando
eller gäspande inne i vagnarne, ty den skarpa
morgonkylan gjorde just icke en promenad på den folktomma
platformen inbjudande. Den ende första-klasspassagerare,
som fans på tåget, steg skyndsamt ut och vände sig till
konduktören med en förfrågan, huruvida stationen hette
Villahorrenda. (Detta namn, liksom många andra som
förekomma i denna berättelse, är fingeradt).
— Ja, det här är Villahorrenda — svarade
konduktören, hvars röst knappast hördes för kacklet från
liöns-burarne, som i detta ögonblick lastades på bagagevagnen.
— Jag glömde ju alldeles bort att säga till er, herr de
Rey. Man är visst här med hästar för att hemta er —
-— Ni ha förbannadt kallt här — sade den resande
och svepte in sig i sin kappa. — Fins det inte något hotell
eller ställe, der jag skulle kunna få hvila mig en liten
stund, innan jag stiger till häst och reser vidare i detta
köldens land? —
Han hade knappt slutat att tala, förrän konduktören
kallades bort för att sköta tjensteåligganden, som icke
tålte uppskof, och lemnade vår okände hjelte utan svar.
Han såg emellertid en annan af tågpersonalen närma
sig. I högra handen höll denne en lykta, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
