Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkte på dö fullkomligheter hon saknade. Vi mena
icke dormed att hon var ful; men säkert är, att den som
kallat henne för vacker i detta ords egentligaste
bemärkelse, skulle hafva blifvit beslagen med öfverdrift. • Det
egentliga behaget hos doña Perfectas dotter låg i en slags
livithet och genomskinlighet, som man icke finner hos
perlemorn, alabastern, marmorn eller någon annan materia
man begagnar sig af för att beskrifva menniskans anlete;
en slags genomskinlighet, säga vi, genom hvilken man
tydligt skönjde hela hennes själs djup — icke ett djup
likt hafvets, fullt af förskräckliga klippor, utan ett djup
som af en stilla och klar flod. Men gestalten var för
luftig, det felades materia, det felades floden stränder
och felades henne en flodbädd. Hennes rika ande ville
liksom flöda öfver, hotande att spränga de svaga trånga
stränder, af hvilka den var omsluten. Då hennes kusin
helsade på henne, blef hon röd som skarlakan och kunde
endast framstamma några intetsägande ord.
— Du måste vara trött och hungrig — sade doña
Perfecta till sin brorson. Du skall strax på ögonblicket
få frukost.
— Med er tillåtelse — svarade den nykomne —
skall jag först gå och tvätta af mig landsvägsdammet.
— Ja det är rätt — sade doña Perfecta. — Rosario
gå och visa din kusin rummet, som vi ha stält i ordning.
Skynda dig. Pepe. Jag skall gå och säga till om
frukosten.
Rosario förde sin kusin till ett präktigt rum, beläget
på nedre botten. Genast han satte foten inom dörren,
märkte han, hur inflytandet af en öm kvinlig hand röjde
sig i livarje minsta detalj af rummet. Allt var placerad t
med egendomligt behag, och den friskhet och prydlighet,
som rådde öfver allt i detta sköna lilla näste, inbjöd till
livila. Gästen lado märke till små, minutiösa detaljer, som
nästan kommo honom att skratta.
— Här är ringklockan — sade Rosario, i det hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
