Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Nu skulle väl i ordningen följa att äfven tala något
om ordens 8. k. Numerus3 och det är egenteligen här-
med vi börja att göra våra anmärkningar mera gällande
såväl om det finska språket som om den finska grammatikan.
daher sind alle Adjectife generis omnis.. Wo es nöthig ist, setzt man die
vförter Männchen, Weibchen, u. d. g. hinzu”.
26) Redan Petrus Fjellström i sin Grammatica Lapponica, tryckt i
Stockholm 1738, 8:o säger p. 11, ”Generum differentia hic nulla est,
vel si malles dicere nomina omnia generis omnis esse, ut: daat ålma
(hic vir) daat nisun (haec mulier) daat åifve (hoc caput)”. Det sam-
ma anför Henr. Ganander i sin Grammatica Lapponica, tryckt i Stock-
» holm 1743, 8:o, der han p. 12 säger: ”Genus distinguitur maxime per
nomina varjes (mas) et ningelas (femina) ut varjes niommel (lepus
mas) ningielies niommel (lepus femina)”. Men märkvärdigt nog, tyc-
kes Lappskan i detta fall hafva gått ett steg längre än Finskan, eme-
dan det (enligt Ganander) stundom äfven har särskilda ord, eller former,
för adjektiva begrepp i förening med olika Substantiver; så t. ex. be-
tyder påntta en rik man (Öhrling i sitt Lex.-Lapon, p. 36, skrifver or-
det bånda, (herus dives,) och Fjellström i sitt Dictionarium Sveco-Lap-
ponicum, tryckt i Stockholm 1738, p. 138, skrifver det bonda — (deraf
förmodeligen det Svenska ordet bonde?) då deremot uspas skulle betyda
en rik qvinna. Hos Öhrling bemärker det endast idog, flitig, arbetsam,
utan åtskilnad på kön; hvilket kanske torde få tillskrifvas de så myc-
ket olika Lappska dialekterna. På samma sätt skulle puorcka betyda
iracundus, och puorttuo iracunda; men, enligt Öhrling, s. 342, betyder
”puorto” en elak och argsint, qvinna. Ursprungligen förmodeligen samma
ord som Finska ordet portto.
87) Så t. ex. säger äfven Sam. Gyarmathi uti sin i Göttingen
1779 tryckta Ajfinitas linguae Hungarice cum linguis fennicae originis
grammatice demonstrata, p. 13: ”Nec in lapponica, nec in hungarica lin-
gua ullum Generis vestigium reperire potui, sed Adjectiva promiscue om-
nibus substantivis invariata terminatione praeponuntur, ut: Lapp. mo
eudo, mo akka; Hurg: én férjem, én feleségem (meus vir), mea
uzxor); Lapp. sarwes wuoksa, sarwes kosa, Hung: szarvas bika,
szarvas .tehén (cornutus taurus, cornuta vacca). I anledning hvaraf
Professor P. Kig, uti sin 1834 i Wien tryckta ”Ungrische Grammatik”
säger sid. 9; Es ist öberhaupt för den Deutschen, der ungrisch lernt,
ein grosser Vortheil, dass die Nennwörter in dieser Sprache durchaus
keine Geschlechtsunterscheidungen haben, wodurch die deutsche Sprache
dem Fremden ungemeid schwer fällt; man, sagt Z. B. der Mensch, az
ember; die Frau, az Aszszony; das Land, az orszåg, u. s. w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
