Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 3
nog, öfverraskad och gaf ett svar, anlagdt på att ”kringgå sakens
kärna”1: Plans preussiska Maj :t erkände till fullo Sveriges
garantirätt, men som kejsaren af Österrike ingenting meddelat
honom om fördraget i Campo Formio, hade han ej kunnat råd-
föra sig med denne om hur man borde uppträda på kongressen ;
”men i det ögonblick då han därom kunde döma med sakkänne-
dom, skulle det bereda honom ett sant nöje att förtroligt uttala
sig häröfver inför Plans svenska Maj :t”.2
Fredrik Vilhelms ”sakkännedom” blef aldrig ingående
nog! Sveriges bistånd lockade ej; tvärtom var det klokast att
undvika förbindelse med en makt, som fortfarande stod på spänd
fot med Ryssland, och hvars förhållande till Frankrike ej var
det bästa. Då tiden gick, utan att preussiska kabinettet visade
någon böjelse för samverkan med det svenska, och då detta
fick veta, att Preussen sänclt sina fullmäktige till kongressen
utan ett ords instruktion att meddela sig med svenske am-
bassadören, började man i Stockholm förstå att läsa mellan
raderna.
Preussens ådagalagda förbehållsamhet bragte Gustaf
Adolf till insikt om gagnlösheten af att inlåta sig med denna
makt i allmänt politiska frågor. När han därför ville förverk-
liga en plan att utbyta svenska Pommern mot en tryggare be-
sittning — helst Norge eller också Bornholm samt halfva öre-
sundstullen eller i värsta fall Puerto Rico3 —, blef det i Frank-
rike, han sökte bistånd för planens genomförande. Men Preus-
sen, som var påtänkt såsom närmaste mellanhand, ville han
nu endast observera på afstånd.4
Denna plan, hvars förverkligande det allmänna politiska
1 Preuss. reg. till Tarrach d. io dec. 1797 Berlin.
2 Svaret afgafs muntligen af kabinettsministern Finkenstein till svenska
sändebudet i Berlin, Schultz von Ascheraden, som fått framföra sin konungs
frågor. Schultz dep. d. 11 dec. 1797.
3 Se härom J. W. Nilsson, "De diplomatiska förbindelserna etc.” : 44 f.
4 Han begagnade sig af Lars v. Engeströms vistelse i Berlin för att utan
Schultz’ vetskap utröna preussiska regeringens tänkesätt i frågan, ”innan den
märkte att däröfver just något tilbud giordes.” C. C. Berlin d. (22) 23 febr. 1798.
Schultz, som framhållit utsiktslösheten af sin konungs förstorings- och bytespla-
ner, hade också afrådt denne från att närmare inlåta sig med Preussen. Han fruk-
tade denna makt med hänsyn till svenska Pommern och yrkade upprepade gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
