Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 34
Franska regeringens misstankar voro alltså väckta. Fredrik Vil-
helm befarade det värsta för sin kära nordtyska neutralitet.
Återigen tager han en energisk ton mot svenska regeringen och
låter denna i en not, som Hardenberg riktade till Brinkman
den 24 december, veta följderna af en offensiv politik mot Frank-
rike. Skrifvelsen refererar innehållet i Laforests not. Ehuru ko-
nungen, heter det, vore skyldig Hans svenska Maj :t att ej sätta
tro till uppgifter, så starkt motsägande både Armfelts och Brink-
mans bestämda försäkringar, att Hans Maj :t ej hade någon fient-
lig afsikt mot Frankrike, så nödgades han dock att därom uttala
sig i anledning af ”det sätt, hvarpå de tillkännagifvits, och deras
bekräftelse, åtminstone delvis, genom andra underrättelser”.
Hardenberg ombad därför Brinkman att hos sin konung utverka
”fullt säkra förklaringar öfver detta viktiga ämne”. ”1 intet
fall”, heter det vidare, ”kan Hans Maj :t tillåta .att svenska
Pommern blir hvarken medelpunkten eller skådeplatsen för kri-
get (ni le foyer ou le théâtre de la guerre), och Han vill ej dölja
för Sveriges konung, att om offensiva åtgärder företoges från
Sveriges sida mot Frankrike, skulle Han se sig nödsakad, ehuru
mot sin önskan, att beträffande denna provins vidtaga de mest
afgörande (décisives) mått och steg för att förhindra, att ett dy-
likt beslut störde det system, Han antagit”.1 — Preussiskarege-
ringen hade alltså bestämdt hotat med det steg, som Hardenberg
i september framställt såsom en följd af yttersta nödtvång: att
besätta svenska Pommern.
Vid öfverlämnandet af denna not gaf Hardenberg svenska
sändebudet en muntlig kommentar till densamma. Han utta-
lade preussiska regeringens beredvillighet att medla mellan
Frankrike och Sverige; ty hofvet i Berlin ägde säkra bevis på att
Napoleon önskade slut på sin tvist med Gustaf Adolf.2 Men
1 Afskrift af denna not bif. Tarraehs not den 6 jan. 1805. ”Preussiska be-
skickningens . . noter”. — Tarraeh fick nämligen s:n regerings befallning att med-
dela denna not åt Ehrenheim, för att denne ”klarsynte minister” ej skulle vara
ovetande om farorna förSverige af en offensiv förbindelse med England, då det kanske
ännu funnes medel att åstadkomma försoning med Frankrike. Preuss. reg. till Tar-
rach d. 24 dec. 1804. Berlin. — Tarraeh besvor Ehrenheim att förena sina före-
ställningar med preussiska regeringens för att afhålla Gustaf Adolf från alla offen-
siva förbindelser med England. Tarraehs dep. d. 8 jan, 1805. Berlin.
2 Jf. sid. 26 not i.
Göteb. Högsk. Årsskr. IX: 1. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
