Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 63
rades. Hans svenska Maj :t kunde ju ”icke vilja fullständigt kom-
promettera en sak, för hvilken han uttalat sig med sådan värme. ”
Han behöfde blott sända ett vänligt bref, innehållande ungefär,
att konungens afsikt aldrig varit en brytning, och att han nu vid
åsynen af Preussens förbindelse med hans bundsförvanter på det
lifligaste önskade återupprättande af vänskap och förtroende
med Preussens konung. Om ett sådant bref sändes med en per-
son, som ägde Gustaf Adolfs förtroende, så skulle det ”genast
verka utan att det ringaste skada hans värdighet”. Ville svens-
ke konungen då taga ledningen af de förenade arméerna, så
skulle Hardenberg föreslå, att äfven de preussiska trupperna
ställdes under hans öfverbefäl, på det villkor att preussiske gene-
ralen Kalckreuth med sin kännedom om Holland finge befälet
omedelbart under honom.1
Gustaf Adolf instämde till fullo i Hardenbergs resonemang
om nödvändigheten af att operationerna i nordvästra Tyskland
finge enhetlig ledning. Men då hans försök att åstadkomma så-
dan samverkan misslyckats, förklarade han det nu omöjligt att
göra ett nytt. ‘’Om konungen af Preussen”, skrifver Gustaf
Adolf genom Wetterstedt, ’ ’skulle önska att förlika sig med Hans
Maj :t, vore det enklaste medlet otvifvelaktigt att för detta än-
damål vända sig direkt till konungen, som skulle mottaga hvarje
beskickning från Hans preussiska Maj :t med den uppriktighet
och det förtroende, som leda vår furstes handlingar, samt därpå
svara genast på ett sätt, som fullständigt öfverensstämde med
hans tänkesätt”. Den som sändes skulle ”icke blifva mottagen
på samma sätt som Töwenhielm i Berlin”. Därom autorisera-
des Brinkman att afge bestämd försäkran till Alopeus.1
2 Men det
för Hardenbergs ögon afsedda bref af den 15 december, hvilket
Brinkman skref till ryske ministern, och hvari han på ett lämp-
1 Ryske kejsaren hade nämligen redan samtyckt till att ställa sina trup-
per under denne generals befäl, och Harrowby hade meigifvit detsamma beträf-
fande de engelsk-hannoveranska stridskrafterna. Utdrag ur Alopeus’ bref till
Brinkman samt afskrift af Hardenbergs bref till Alopeus, båda af d. 7 dec., bif.
Brinkmans dep. från Giewitz d. 10 dec. 1805. — I bref till Fersen, Essen och Wet-
terstedt bad Brinkman om dessas bistånd att beveka konungen.
2 C. C. Berlin d. 12 dec. 1805.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
