- Project Runeberg -  De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804-1808 /
131

(1903) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH PREUSSEN
Här hade preussiska regeringen uppenbart gått längre,
än hvad den officiellt förberedt Sveriges sändebud på. I Goltz’
not var ju fraga endast om handelsförbindelsernas afbrytande,
men kungörelsen påbjöd upphäfvande af alla förbindelser.
Detta var ej rent spel. Brinkman fick längre fram tillfälle att
förebrå Goltz, det kungörelsen på detta sätt liknade en krigs-
förklaring, och att Preussen hastat i väg med en åtgärd, som ej
ens Ryssland själf i sin åberopade deklaration gifvit tillkänna,
ty denna nämnde ej ett ord hvarken om afbrytande af alla för-
bindelser mellan de bada länderna eller ens om de ryska hamnar-
nes tillslutning för svenska flaggan. Detta måste visserligen bli
en naturlig följd af krigsutbrottet, men preussiska kabinettet
hade ju ej behöft visa sig äga vetskap därom, förr än det ryska
underrättat officieht. Goltz svarade ”med den uppriktigaste
förtrolighet” och med tårar i ögonen, att hans lands ställning
var förtviflad, ty Bonaparte helt enkelt befallde såsom segrare
utan hänsyn till freden i Tilsit och fordrade ovillkorligen bryt-
ning med Sverige.*
1
För öfrigt fick preussiska regeringen nog så tydliga bevis
pa att dess egna undersatar bäfvade för följderna af brytningen
med Sverige. De preussiska handlandena och redarne hade stora
skäl till farhågor, ty ett betydande antal preussiska fartyg låg
ännu i Sverige, under det att blott ett fåtal svenska befann sig
i Preussen.2 3Särskildt ansträngde sig redarne i Königsberg för
att astadkomma nagon mildring i åtgärderna mot den svenska
handeln och vände sig för den skull både till sin regering och till
svenska sändebudet.3 I själfva verket visade man, tack vare
isynnerhet Brinkmans bemedling, benägenhet å ömse sidor att
göra förbudet så litet tryckande som möjligt och såg, icke
minst å svensk sida, välvilligt genom fingrarna med att det
bröts. I förhoppning om en skilsmässa från Sveriges sändebud
131
sök af engelsmän eller svenskar att forcera hamninloppen och uppställa trupper
mellan dessa båda städer för att hindra landstigning. Preuss. reg. till Brockhau-
sen d. 5 mars 1808. Berlin.
1 Brinkmans dep. d. 14 mars 1808, afsänd d. 15 mars.
2 Ensamt af skepp tillhörande königsbergska rederiet lågo 64 stycken i
Sverige. De svenska fartygen i preussiska hamnar voro högst ett dussin.
3 Brinkmans dep. d. 27 apr. 1808

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcpreussen/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free