Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 GART, GRIMBERG
jens flertal hade, mot konungens önskan, funnit bäst att ge
efter.1 Vidare berättade Nagler, att arresteringen af Alope-
us i Stockholm ytterligt retat franska regeringen och gifvit
anledning till en formlig protest å franske generalintenden-
ten Darus vägnar i Berlin(!),2 att Stedingk lämnat Peters-
burg, och att följaktligen( !) Goltz rådde Brinkman att följa
sin ämbetsbroders exempel och ”liksom af sig själf” lämna
konungens residens för att bege sig till Pillau. Vidare lät
utrikesministern under beklagande uttrycka den förhoppnin-
gen, att Brinkman ej skulle nödga Plans preussiska Maj :t att
låta officiellt förklara för honom sina afsikter med afseende
härpå”. — Men det var just livad Brinkman ville.
Förargad öfver formen för detta meddelande, svarade
han bland annat: ”Om Er furste finner sig af omstän-
digheterna nödsakad att mot sin vilja aflägsna mig från sitt
residens, har jag ingenting vidare att invända, men då bör ut-
rikesministern inse den ovillkorliga nödvändigheten af en of-
ficiell åtgärd från sin sida, som skulle åtminstone kunna rätt-
färdiga mig i min furstes ögon.” Darus så kallade protest och
Stedingks afresa hade intet att skaffa med denna sak. Brink-
man bad Nagler att, hvad följden än månde bli, upprepa för
Goltz, att han i egenskap af svensk envoyé afvaktade svar på
sin nyss afgifna not, innan han kunde ändra beslut.
1 Flera personer i preussiska kabinettet menade, att inom fyra veckor skulle
ej mer finnas någon konung af Sverige, och att man därför ej behöfde visa någon
hänsynsfullhet mot detta land, om man därigenom kunde köpa en fransk konsuls
gunst. Under sådana förhållanden fick Brinkman höra, att han af pur kitslighet be-
redde Preussen svårigheter. Brinkman till Stäggmann d. 12 apr. 1808. (Tryckt i
Rühl, ”Briefe und Aktenstücke etc.” I: 42 f.)
1 själfva verket skulle preussiska regeringen, blott den ägt någon ryggrad, ej
ha behöft förödmjuka sig så djupt, som den gjorde. Ty Clérembault har uppenbar-
ligen öfverskridit sina befogenheter. Man kunde i Paris ej vara blind för att det ej
var Sverige, som skulle skadas genom utmanande åtgärder, som föranledde denna
makt till att lägga beslag på Preussens fartyg. Clérembaults medgifvande i slutet
af augusti om de båda beslagtagna svenska fartygens afresa från Königsberg (sid.
145) visar, att man med någon ståndaktighet hade kunnat vinna samma resultat
i april.
2 Denna protest syntes Brinkman senare som en fabel — hvilken dock
mycket väl kunde bli sanning en gång. Brinkman till Stägemann d. 22 apr. 1808.
Rühl, ”Briefe und Aktenstücke etc.” 1: 48 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
