Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke blott för sin börd, hvilken förskaffade honom
utmärkelsen att väljas till Curator illustris för Vestmanlands
och Dala nation, utan ock för godt hufvud, framgår deraf,
att han utsågs till deltagande i en disputationsakt inför
Konung Gustaf III.
Rikt utrustad af naturen, men utan andra tillgångar,
trädde den eldige ynglingen ut i verlden att sjelf bana sin
väg. Efter ankomsten till Stockholm, inskrefs han i Utrikes
Expeditionen af Konungens Kansli; och under den första
lönlösa tiden bestod ofta hans hela måltid af en semla från
bagarboden, men sällan försummade han det Franska
spektaklet. En af hufvudmännen för sammansvärjningen emot
Gustaf III blef, på grund af slägtskap, hans första gynnare,
nemligen General Pechlin. Sannolikt hade han endast sin
allt för stora ungdom att tacka för lyckan att undslippa
förtroenden om det tillämnade konungamordet. Deremot
undgick han icke, ehuru i en aristokratisk omgifning, att
taga intryck af Franska revolutionens läror, som vid den
tiden hänförde så många både gamla och unga.
Tidigt försökte han sig på författarebanan. Före
Riksdagen i Gefle hade utkommit en flygskrift, benämnd
"Högmålsfråga angående en ny Myntförfattning", deruti föreslogs
att afskaffa allt verkligt mynt och ersätta det endast med
sedlar. Häremot skref Järta en vederläggning, som Pechlin
lät trycka. I sjelfva verket finnas två anonyma svar å
nämnda högmålsfråga, tryckta 1792 i Stockholm af samma
boktryckare, och svårighet möter att bestämma, hvilkendera
Järta författat, helst båda, innehållande sunda tankar, sakna
den skämtsamhet, som vanligen utgör kännetecken på hans
tidigare arbeten, och äro hållna i en högtrafvande stil, den
ena påminnande om Thorilds. Om detta sitt
förstlingsarbete, författadt vid aderton års ålder, sade han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
