Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Allmänna Journalen, lära också tillkommit på Konungens
föranledande. De voro med stor talent skrifna och skulle
näppeligen kunnat fullständigt vederläggas, om Järta
verkligen hade skrifvit allt hvad anmärkaren läste mellan
raderna. Dessa anmärkningar, hvilka sjelfva voro betydligt
omfångsrikare än den recenserade skriften, blefvo af Järta
i ett Bihang till Odalmannen, som i sin ordning var
mångdubbelt vidlyftigare än anmärkningarne, punkt för punkt,
ja man kan nästan säga ord för ord, gendrifna med en
grundlighet och en qvickhet, som icke öfverträffats i de
mest berömda polemiska afhandlingar. Under det han
författade denna afhandling, skref han derom till en vän:
"Jag vill spela rolen af en katt, som leker med råttan,
innan han gör slut på henne;" och hvilken politisk lära
man än må bekännna, måste man medgifva, att Järta i
allo segrande tillbakaslog det mot honom rigtade anfallet.
Men detta var icke skriftens största förtjenst. Den
bestod uti en skarpsinnig granskning af de särskilda
statsteorierna och i framläggandet af hans egen åsigt, sådan
den bort läsas emellan raderna. Han fäste icke vid
statsteorier synnerlig praktisk vigt. "Dalallmogen", sade han,
"har lärt mig hvad jag nu vet om statens bestämmelse
och om en sann frihets art och kraf. Jag hade förut blott
anat hvad jag nu förstår, nemligen de abstrakta teoriernas
oduglighet". Med forntidens vise frågande: hvad uträtta
lagar utan seder? ansåg han, att ingen konstitution kan
gifva frihet åt ett folk utan sedlig och intellektuel kultur,
intet envälde i statsformen hindra en odlad nation att
verka med en viss frihet. Sin egen åsigt uttalade han
icke såsom en strängt deducerad statsrättsteori, utan såsom
en sjelfständig politisk tro, öfverensstämmande med hvad
han under sitt offentliga lif känt och erfarit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
