Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att framställa anspråk derpå fordras kvarken snille, insigter,
sjelfförsakelse eller någon af de egenskaper, som dana en
stor man. Men den, som står på höjden af sin tids
vetande; den som förmår att skatta civilisationens redan
vunna fördelar och som vet huru dyrt de äro köpta, huru
ofta de gått förlorade och huru långsamt de återvunnits;
han tvekar att äfventyra det goda man redan har; han
inser svårigheterna att förena det gamla med det nya, hvartill
man sträfvar, och han eggas till ett kraftigare motstånd i
samma mån, som han genomskådar tanklösheten och de
ofta lumpna bevekelsegrunderna hos rörelsens första
upphofsmän.
Att Järta och flera med honom lika tänkande bland
Sveriges yppersta snillen genom tyngden af sina skäl höllo
tillbaka det politiska framskridandet i den riktning, hvaruti
det sedermera fortgått, är ganska visst. Men äfven de,
som gilla denna riktning, böra medgifva, att vi deruti eljest
skulle hafva kommit för fort; och med rätta anmärker
Järtas minnestecknare, Staaff, att skiljaktigheten från en
sådan mans åsigter snarare bör föranleda en ny pröfning
af egna, än ett nedsättande af hans minne blott på grund
af denna skiljaktighet. För visso har icke Hans Järtas
redliga arbete varit förgäfves, om han än under sednare
delen af sin lefnad stridde emot honom öfvermäktiga
krafter.
Inom sig hyste han ock föga eller intet hopp om seger,
så oförtröttad han än fortsatte striden för att, såsom han
uttryckte sig, frälsa sin själ. Hans missmod växte
småningom till en dysterhet, som likväl mera genomträngde
hans skrifter än djupet af hans själ. Åtminstone ville han,
att hans vänner så skulle tro, när han skref: "Det
vänskapsfulla bekymret öfver min dysterhet må jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
