Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentåren (1836-1840)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linnea borealis, till hvilken äfven jag lämnade bidrag.
Mycket smickrad fann jag mig af att blifva vän och bror
med Böttiger, som var betydligt äldre än jag. Han bodde
i samma våning som jag uti ett stort rum, som han hyrt,
och hade redan då börjat blifva sjuklig och var ytterst
nervös. En afton kom han in till mig och sade sig vara
så sjuk, att han fruktade, att han icke skulle öfverlefva
natten, och som han tyckte det vara hemskt att kanske
ligga och dö ensam, frågade han, om jag icke skulle vilja
sitta inne hos honom öfver natten. Helt upprörd lofvade
jag detta och satte mig bredvid hans säng, då han lade sig.
Inom en kort stund somnade han och sof sedan godt och
oafbrutet hela natten. En annan afton skref jag efter hans
diktamen en vacker sång till Fredrika Bremer.
Ärkebiskopshusets första våning beboddes nu af
öfverstinnan Silverstolpe, född Montgomery. Hon samlade
hos sig hvarje torsdags afton en krets af flera bland
Upsalas mest framstående personligheter. Bland dem var
Geijer, som dock efter sitt »affall» mera sällan inställde sig
i det starkt konservativa sällskapet. Vidare Törneros,
Atterbom, Fahlcrantz, Palmblad, Böttiger, båda Schrödrarne,
Tekla Knös med sin mor och något senare Gunnar
Wennerberg m. fl. Äfven jag var en gång för alla ditbjuden
och försummade nästan aldrig att infinna mig, ehuru alltid
blott såsom en tyst åhörare af de intressanta förhandlingarna.
Där lästes vanligen högt ur någon nyligen utkommen bok,
därvid hvem som helst fritt afbröt läsningen med sina
anmärkningar, som upptogos af andra och ofta utspunno sig
till de mångsidigaste recensioner. Intressant var i mitt
tycke alltid Törneros med sina träffande infall och djupa
reflexioner. För öfrigt konverserades om dagens allmänna
politiska och litterära ämnen, och en stund af aftonen var
alltid anslagen åt musik. Min moster, grefvinnan Rosen,
född Lagerstråle, biträdde härvid med sin sällsynt vackra
röst, och värdinnans systerdotter, den intagande Ava
Wrangel, förtjuste alla icke blott med sin sång utan med hela
sitt väsende. Adolf Lindblad kom ofta från Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
