Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Justitiestatsminister 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under detta års höst hade jag den tillfredsställelsen att
få kontrasignera författningar i två humanitetsfrågor, som
blifvit till Kongl. Maj:t af rikets ständer öfverlämnade. Den
ena angick upphäfvande af husagan, hvilket blifvit af adeln
afslaget men gått igenom med tre stånds beslut.
Uppmaningar saknades icke i den konservativa pressen till vägran
af sanktion, men en större betänklighet uppkom genom
själfva författningsförslagets felaktiga redaktion, i det
ändringen af legostadgan icke stod väl tillsammans med ändringen
af allmänna lagen. Inom Högsta domstolen yttrades den
mening, att då så väl det ena som det andra måste
oförändradt antagas eller afslås, så kunde bifall icke tillstyrkas,
men jag vågade likväl taga på mitt ansvar att rätta
redaktionsfelet och i öfrigt antaga förslaget.
Det andra lagförslaget angick upphäfvande af det s. k.
konventikelplakatet och tillåtelse för svenska kyrkans
bekännare att hålla enskilda sammankomster för
andaktsöfning. Detta var hela resultatet af den proposition om
religionsfrihet, som konung Oskar I låtit framlägga men som
af riksdagen afslogs.
Riksdagens afslag fick kort därefter en förhatlig
belysning därigenom, att sex kvinnor i Stockholm dömdes af
Svea hofrätt enligt lag till landsförvisning för det de
affallit från evangeliska läran och blifvit katoliker. Den
skandal, som häraf väcktes ej blott inom landet utan öfver hela
Europa, bidrog säkerligen att bryta motståndet mot en
utsträckt religionsfrihet och stadgade åtminstone hos mig
föresatsen att till nästa riksdag göra ett nytt försök.
Ett ämne, som under detta års sommar bedrefs med
den häftigaste agitation i pressen, var frågan om nya
valordningar för städerna. Vid den föregående riksdagen hade
nämligen beslutits en grundlagsändring, hvarigenom
rättigheten att deltaga i borgerskapets riksdagsmannaval
utsträcktes till husägare i städerna och åtskilliga andra
kategorier, som icke tillhörde det burskapsägande borgerskapet.
Häraf påkallades upprättande af nya ordningar för dessa
riksdagsmannaval, hvilka skulle få föreslås af kommunerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
