Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1860 (Norska frågan m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu så upprörd i båda rikena, att intetdera rikets
statsråd kunnat kvarstanna, om det gifvit sitt lands
mening till spillo. Det gällde då framför allt att
akta kungen och ej ställa honom ensam personligen emot
någotdera af sina riken, och detta kunde ej ske på
annat sätt, än att konungen icke biföll någotderas
fordringar utan lät allt tillsvidare förblifva in
statu quo. Härom blefvo vi också snart ense, men
norska statsrådsafdelningen fordrade, att kungen, då
han afslog ståthållarfrågan, likväl skulle förklara,
att den var en ren norsk angelägenhet, och härpå kunde
det svenska statsrådet icke ingå. Öfverläggningarna
härom voro både heta och många, hetast kanske mellan
Sibbern och mig. En gång kom han till mig efter
kl. 11 på aftonen, sedan jag lagt mig, och satt på
vedlåren i tamburen till dess jag hunnit kläda mig. En
annan gång skickade kungen efter mig i Klara kyrka
under högmässogudstjänsten på själfva påskdagen,
med befallning att genast komma till honom för att
afhandla det brännande ämnet.
Den 4 april företogs ståthållarfrågan i norskt
statsråd, och ehuru både norska regeringen och
statsrådsafdelningen i Stockholm enhälligt tillstyrkt
sanktion å stortingets beslut, nekade kungen härtill
sitt bifall men förklarade till protokollet, att
statsrådets åsikter i allt väsentligt öfverensstämde
med Hans Maj:ts egen uppfattning af sakens betydelse
och vikt för förhållandena i Norge men att tidpunkten,
efter den senaste tidens erfarenhet, icke vore läglig,
hvarför Hans Maj:t ville afvakta en tjänligare tid
och då själf framställa förslag till stortinget om
den afsedda grundlagsförändringen.
Den 7 april anmälde jag riksdagens skrifvelse om
revision af hela riksakten i svenskt statsråd blott
för att anhålla, att kungen ville bestämma dag, då
frågan kunde anhängiggöras i sammansatt svenskt och
norskt statsråd. Det var öfverenskommet, att kungen
icke skulle göra detta utan på obestämd tid uppskjuta
hela revisionsfrågan. Men om hvad kungen skulle vid
detta tillfälle yttra till det svenska protokollet
höll han en förberedande öfverläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
