Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefvinnan Brahe, som tjänstgjorde hos hertiginnan
såsom hofmästarinna, fick kläda om sig i hofdräkt
uti vagnen på vägen till palatset. Min hustru, ehuru
äfven hon var kallad till vittne vid tillfället,
fick tillstånd att stanna hos sina gäster, men jag
skyndade bort, beröfvad mina vanliga ytterplagg,
som tillgripits af Manderström och Sibbern. När jag
hann fram, var prins Karl redan född och bars omkring
af änkedrottningen för att visas. En del af vittnena
följde mig sedan hem, där vi vid supéen med de andra
gästerna drucko den nyfödde prinsens skål.
Vid denna tid bildade sig de s. k. frivilliga
skarpskytteföreningarna, i det uppgifna vackra syftet
att bidraga till fosterlandets försvar. Det var redan
i och för sig en något betänklig sak, att beväpnade
kårer organiserades utan allt tillstånd eller kontroll
af landets regering. Men ännu betänkligare föreföll
det, då en af de förnämsta stiftarne. August Blanche,
öppet uttalade, att meningen var att bilda ett försvar
både mot det yttre och det inre Ryssland. Emellertid
var det kinkigt att förbjuda hela saken, då den
omfattades med ett lifligt intresse, som hos de flesta
säkerligen var fullt lojalt. Detta hade ock varit
att förstöra en god sak, äfven om därför kunde hafva
funnits någon laglig form. Regeringen påfann då en
behändig utväg, hvaraf jag tillräknar mig en del af
äran. Den 8 mars utfärdades nämligen en kungörelse
af innehåll, att Kongl. Maj:t, som med välbehag
ansett den fosterländska syftningen af föreningarnas
verksamhet, funnit angeläget, att fastän dem lämnades
öppet att själfva ordna sina inre angelägenheter,
de likväl underkastade sig hvad som erfordrades för
att konungen, såsom enligt regeringsformen högste
befälhafvare öfver rikets krigsmakt, kunde förordna
om alla påräkneliga försvarskrafters användande;
hvarför Kongl. Maj:t fastställde vissa hufvudgrunder
för ifrågavarande föreningar och däribland, att
öfverbefälhafvare skulle, efter förslag af förening,
förordnas af Kongl. Maj:t, hvilka grunder skulle
tjäna till efterrättelse för hvarje frivillig
skarpskytteförening, som ville utgöra en del af
nationalförsvaret; och ville Kongl. Maj:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
