Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Representationsförändringen (1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsättning icke ginge i fullbordan, utväg alltid vore
öppen att i behörig tid för rikets ständer framlägga
kommande års behof. Då det hvilande förslagets öde skulle
afgöras i början af riksdagen, hade i själfva verket
ingenting varit lättare än att, om förslaget fallit, redan vid samma
riksdag begära nödiga extra anslag för ytterligare två år;
men om detta icke medhunnits, stod det alltid konungen
öppet att tids nog sammankalla urtima riksdag. Ett
prejudikat från 1844 fanns ock, då extra statsregleringen
uppgjorts för endast tre år, till följd af konungens uttalande,
att urtima riksdag skulle sammankallas, förrän de fem år
förflutit, som den tiden skulle utlöpa emellan lagtima
riksdagar. Men nu utskreks detta både såsom ett
grundlagsbrott och såsom ett försök att tvinga ständerna till
förslagets antagande. Ja, man stämplade det till och med
såsom ett revolutionsförsök, hvarigenom regeringen ville
sätta statsmaskineriet ur stånd att arbeta. Hvad som låg
härunder var endast en fruktan, att om förslaget afslogs,
så skulle regeringen så snart som möjligt upplösa riksdagen
och genast sammankalla en urtima för att åter framlägga
det, och man hade då icke fått det rådrum af tre år,
under hvilka man kunde hoppas, att ifvern för förslaget
skulle hinna att svalna.
Mot slutet af oktober aflämnade den förut omnämnda
centralkommittéen till mig adresser till förmån för
representationsförslaget, med omkring sextio tusen underskrifter.
I mitt svar på ordföranden friherre Hugo Hamiltons tal
yttrade jag min tacksamhet för kommittéens verksamma
åtgärder att sprida allmän kännedom om förslaget och
tillade, på det ingen skulle kunna tro, att jag haft någon
del i adressernas tillkomst, att jag varit tveksam om
ändamålsenligheten af att samla underskrifter, enär jag kände,
att många af de stilla i landet icke gerna opinerade med
sina namn, oberoende af deras tänkesätt, men att
kommittéen rättfärdigades af utgången.
Till riddarhuset uttogos vid denna riksdag mera än
700 polletter. Husets båda fraktioner höllo enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
