Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1867 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allahanda utvägar att minska statsutgifterna, helst detta
var villkoret för att jordbrukets bördor en gång
skulle kunna lindras. Icke ens första kammaren syntes
mycket hågad att för tillfället göra några större
uppoffringar för försvaret; och det var egentligen
endast för försvaret, som regeringen framställt
några större anslagsfordringar, med tillämpning af
det i trontalet begagnade uttrycket, att »den största
sparsamhet måste iakttagas», hvilket sedan blef ett
bevingadt ord för dem, som hade ondt om pengar.
Debatterna om regleringen af fjärde hufvudtiteln
lämnade endast det sorgliga resultat att konstatera,
i hvilket eländigt skick den svenska arméen befann
sig. Med öfverlägsen skicklighet tog Henning Hamilton
i första kammaren ledningen af dessa frågor och
dikterade i många kammarens beslut.
Riksdagen ville för öfrigt icke åtnöja sig med
att invänta Kongl. Maj:ts till nästa riksdag
utlofvade förslag om landtförsvarets ordnande utan
tillsatte ett särskildt utskott, som uppgjorde ganska
detaljerade grunder för ändamålet. Däribland var den
förnämsta, att indelningsverket skulle öfverflyttas på
kommunerna, hvilka skulle upprätta en stam af bofasta
soldater. Denna grund afslogs af båda kamrarna, hvilka
icke heller kommo öfverens om flertalet af utskottets
öfriga förslag. Det märkligaste härvid var, att första
kammaren med 74 röster mot 9 antog ett af Hamilton
formuleradt skrifvelseförslag, att »Kongl. Maj:t
täcktes låta utreda och vid blifvande nådigt förslag
till arméens organisation taga i öfvervägande om och
i hvad mån en lättnad i det på rote- och rusthållare
hvilande besvär må af rätt och billighet påkallas
såsom ersättning för den väsentliga utsträckning
af allmänna värnplikten, som för ett fullständigt
ordnande af rikets försvarsväsen utan tvifvel lärer
finnas nödig».
Vid sammanjämkning af kamrarnes beslut kom riksdagens
skrifvelse i denna del att innefatta en anhållan,
att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, om och på
hvad villkor det nu på rote- och rusthållare hvilande
besvär må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
