Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1874 års riksdag och ministerkris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu sett regeringens under utarbetning varande
förslag till arméorganisation, samt att jag i ingen
händelse vore att påräkna för en rekonstruering
af konseljen.
Då det sådant oaktadt af tidningarna utspriddes,
att jag stod i spetsen för ett oppositionsparti,
som ville störta ministären, riktigt längtade jag
efter ett tillfälle att få visa, huru ogrundad denna
uppfattning var. Mera än ett sådant erbjöd sig snart.
För att åt den påtänkta nya arméorganisationen gifva
samma orubblighet, som indelningsverket äger enligt
80 § regeringsformen, hade regeringen föreslagit
ett tillägg till samma §, af det innehåll, som
nu finnes däruti intaget. Många i första kammaren
hyste emot detta förslag betänkligheter och funno
det icke nog betryggande, om icke däruti bestämdt
utsades, att alla till arméen gifna anslag skulle
vara fastslagna under samma skydd som själfva
arméorganisationen och således icke kunna ändras af
riksdagen utan konungens samtycke. Jag delade icke
dessa betänkligheter utan talade för bifall till den
kungliga propositionen. Motståndet kom egentligen
från det konservativa hållet, och utskottets utlåtande
blef återremitteradt.
När saken åter kom in till kammaren, beslöt
Adlercreutz att göra den till en kabinettsfråga,
hvilket den i min tanke alldeles icke förtjänade,
i synnerhet som förslaget med lätthet skulle kunnat,
med någon jämkning, framläggas till nästa riksdag,
utan att denna grundlagsfråga därigenom blifvit
senare bragt till slutligt afgörande, än om den
nu antagits att hvila. Härvid förekom också den
besynnerligheten, att det var den regeringsvänliga
sidan af kammaren, som opponerat sig emot förslaget;
och utgången kunde därför svårligen komma att utgöra
något tillförlitligt uttryck vare sig af kammarens
förtroende eller misstroende. Emellertid ansåg
sig Adlercreutz säker om bifall, sedan Ehrenheim,
som vid första tillfället talat emot förslaget,
nu lofvat att understödja det för att icke bidraga
till en ministerkris. Adlercreutz framställde i sitt
yttrande icke så tydligt sin afsikt, att alla fattade
hela innebörden af hans ord. »Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
