Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under mellanakten 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan mera isolerad än jag någonsin känt mig. En
af de få, som drucko brunn vid samma källa som jag,
var den bekante socialisten Karl Marx. Vi gingo
emellan glasen och blängde på hvarandra utan att
formera bekantskap. Han liknade till utseendet mycket
vår aflidne utrikesminister Karl Wachtmeister. Det
sades, att en kongress med den ena afdelningen af
internationale då var samlad i Karlsbad under Marx’
ledning. Hela förmiddagarna promenerade jag ensam i
de djupa skogarna omkring staden, där man icke mötte
en människa och knappt hörde en fågel kvittra. Men
ett djupt intryck gjorde det, då man passerade något
af de många små katolska kapellen i denna ödsliga
nejd, att där ofta finna en knäböjande kvinna, som
förrättade sin tysta bön. Invånarnes vänlighet var
också värmande. Jag bodde äfven denna gång på Insel
Malta, och hela värdens familj tycktes vara bosatt
i portgången. Jag kunde aldrig gå ut, utan att de
högljudt önskade mig en god promenad eller god aptit,
allt eftersom de tyckte att timmen därtill lämpade
sig; och som de sett min ifriga längtan efter bref
hemifrån, kom ofta vid min hemkomst någon af familjen
mig till mötes ett långt stycke på gatan och höll
triumferande ett bref högt i luften med utropet: Ein
Brief, Herr Baron! Min uppasserska var rörd nästan
till tårar af medlidande, då hon såg, att jag, som
lade patience, icke hade någon att spela med.
Det kändes som om jag blifvit fri, efter att hafva
genomgått en månads fängelse, då jag ändtligen fick
återvända kortaste vägen till Stockholm.
Vid min hemkomst dit, pågick en partiell
ministerkris. Riksdagen hade föreslagit en lag om
ungskogens skydd i Norrbotten, hvilken Wærn vägrade
att kontrasignera. Men som kungen och konseljen
i öfrigt ville bifalla lagförslaget, måste en
ny finansminister anskaffas. Sedan man förgäfves
vändt sig med förfrågningar till Carlson, J. Ekman,
Wijk, Skogman och Gustaf Ugglas, kom ordningen till
Gustaf Åkerhjelm, som varit ordförande i det utskott,
hvilket föreslagit lagen. Han tyckte, som han sade
mig, att kungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
