Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1880 års riksdag och afskedet från statsministerbefattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af mig kontrasigneradt och till 1879 års riksdag
framlagdt förslag. Jag måste nu emellertid foga
mig efter Almqvist, hvars förslag löste frågan på
ett synnerligen praktiskt sätt och gick igenom vid
riksdagen, utan att den i öfverensstämmelse därmed
utfärdade lagen sedan visat sig medföra den af
juristerna befarade oredan.
Ännu kinkigare var frågan om civilt äktenskap för dem,
som till namnet tillhörde svenska kyrkan men icke
begått nattvarden. Flera så väl kyrkliga som juridiska
auktoriteter, dock icke Högsta domstolens pluralitet,
ansågo en lag härom vara af kyrkolags natur,
och ecklesiastikministern yrkade, att kyrkomötet
därom skulle höras, men härpå ville Almqvist icke
ingå. Båda hotade med att afgå. För att undvika en
konflikt föreslog jag att uppskjuta hela frågan eller
ock göra en formell ändring i förslaget, hvarigenom
kyrkomötets hörande ostridigt skulle erfordras,
men icke heller härom ville Almqvist höra talas. Jag
ansåg, att Almqvist hade rätt, och kunde därför icke
annat än instämma med honom. Proposition afläts i
öfverensstämmelse med hans mening, sedan jag förmått
Malmström att åtnöja sig med en reservation till
statsrådsprotokollet. Riksdagen antog förslaget, ehuru
regeringen inom första kammaren hotades med riksrätt,
om den promulgerade lagen utan kyrkomötets samtycke.
Vidare fick Almqvist fram en lag om vattenrätten och
en ny växellag.
I fråga om vattenrätten drabbade jordbrukarintresset
och vattenverksintresset i strid mot hvarandra. Det
förra hade öfvervikt i andra kammaren och det senare
i första kammaren, men slutligen antogs lagen med
någon försämring af Kongl. Maj:ts proposition.
Växellagen var ett stycke praktisk skandinavism,
för hvilken jag intresserat mig. Riksdagen hade,
med anledning af en Bergströms motion vid 1876 års
riksdag, i en skrifvelse uttalat önskan om åtgärder
för att åstadkomma en gemensam handelslag för de
tre skandinaviska rikena, och efter en vidlyftig
korrespondens med danske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
