Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1880 års riksdag och afskedet från statsministerbefattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdag. Men ännu viktigare än den militära vore den
moraliska betydelsen af ett bifall. »Vi skulle
då icke längre inför utlandet erbjuda det ömkliga
skådespelet af ett folk, som i femton år fört på
tungan nödvändigheten af att stärka sitt försvar men
ännu icke kommit öfverens om något. Att ådagalägga
inför Europa, att vi vilja och ämna försvara oss,
är likväl redan värdt en half armé. Och för ett
lands inre förhållanden kan knappast något vara af
högre värde än att det, under dagens kif och split i
små frågor, någon gång känner sig genomströmmas af
enighetens och gemensamhetens anda, då det gäller
något fosterländskt stort.»
Mitt anförande föreföll landtmannapartiet såsom bäska
piller, och A. P. Danielsson förklarade, att jag
förstört min historia, därför han dock senare gjorde
en ärlig ursäkt med förklarande, att han alltid skulle
vörda min person och de lagrar jag skurit i svenska
folkets historia samt att han skulle uppmana sina
barn att göra detsamma.
Sent på aftonen andra dagen, då kammarens nästan
alla ledamöter hade tillkännagifvit sin mening,
begärde jag för sista gången ordet i andra kammaren
och tog afsked i dessa ordalag:
»Den långa öfverläggningen har, såsom här redan
blifvit sagdt, antagit egenskapen af en öppen
votering, hvars utslag redan fallit. Med tanken på det
inflytande, utgången sannolikt kommer att utöfva på
den politiska ställningen, kan jag icke undertrycka,
en känsla af vemod. Men för min person känner jag
mig lättad från en tung börda.
Om regeringen hade mött ett så stort förtroende, att
detta förslag blifvit antaget, skulle jag ansett mig
förpliktad att ägna mina återstående krafter till att
föra framåt de stora svårlösta frågor, som ligga oss
alla om hjärtat. Inom några ögonblick är jag väl löst
från en sådan förbindelse, och jag skall då begära
att få nedlägga ett ämbete, i hvilket jag ingenting
förmår uträtta.
Det är mig kärt att bland mina intryck från denna
kammare få medtaga minnet af en personlig välvilja,
hvarpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
