Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tidsströmningar vid århundradets början. Humboldt, Ritter och Malte-Brun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSSTRÖMNINüAR VID ÅRHUNDRADETS BÖRJAN.
genom Pestalozzi framfördes, lände både direkt och indirekt
geografiens utveckling till godo.
Sådan var den grundval, på vilken Humboldt och hans samtida hade
att bygga sin vetenskap. Bland dessa samtida är det en, som i geografiens
historia framför andra fått sin plats vid hans sida, och som ofta t.o.m.
före Humboldt nämnes som den moderna geografiens fader. Denne man
var Karl Ritter, som år 1820 vid 41 års ålder kom till Berlin som lärare
i geografi vid krigsskolan och
sedermera som professor vid
universitetet. Ritter är i
många hänseenden en
kompletterande motsats till
Humboldt. Han började sin bana
närmast som historiker, och
ehuru han företog flera längre
studiefärder i olika länder,
var han aldrig någon
forskningsresande i egentlig
mening. Hans betydelse ligger
delvis i hans verksamhet
som lärare, men med rätta
kan han också sägas ha fört
geografien ett godt stycke
närmare den ställning, som
den nu i den moderna
vetenskapen intager. Själva ramen
blev därvid visserligen
ungefär densamma som tidigare.
Fortfarande gällde det en
beskrivning av olika länder,
varvid han dock ej lät sig bindas
av staternas tillfälliga, av människan fastslagna gränser, utan sökte
återgå till de gränser naturen själv velat draga, och den allmänna
naturgeografien, översikten av krafter och företeelser, saknar fortfarande i
Ritters geografi sin tillbörliga uppskattning. Men i detalj är framsteget
oerhört och avgörande. Klart uttalas nu den åsikten, att geografiens
studieföremål är lika mycket ländernas natur som de mänskliga invånare
som bebo dem, och vi möta i hans omfattande skrifter en genomförd
strävan att studera sambandet mellan dessa båda huvudsidor, natur och
kultur, det samma som vi ännu anse vara ett bland geografiens främsta
mål. Friskare vindar började blåsa i geografien, men så mycket längre
Ritter nådde än sina föregångare, fullt kunde han ej lyckas i sin strävan.
Fig. 3. Carl Ritter.
(1779—1859.)
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
