Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Asiens upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASIENS UPPTÄCKTSHISTORIA.
okända för samtiden öppna nya vidder eller att träffa nya länder ocli
folk, nya bergskedjor och strömmar. I detalj återstod visserligen mycket
att göra för den rena upptäcktsgeografien, särskilt i vissa avlägsna eller
svårtillgängliga trakter. Så i Sydryssland och framför allt å
Balkanhalvön, där vi först i senaste tid fått en klarare bild av t. ex.
bergskedjornas byggnad och samband, så även i vissa delar av Alperna, där
t. ex. Monte Rosas ställning som Europas näst högsta topp först kring
1820 påvisades. Till dessa mindre kända områden hörde även det
nordliga Skandinavien, där t. ex. Leop. v. Buch under sin resa 1806—08
kunde göra en mängd nya iakttagelser, och där Sveriges högsta
fjälltoppar först mot slutet av 1800-talet i samband med
kartläggningsarbetena anträffades; dittills hade man länge låtit det vida lägre
Sulitelma inta denna rangställning. Att det för den geografisk-
vetenskapliga specialforskningen funnits och ännu här återstår obegränsat stora
arbetsuppgifter behöver däremot ej påpekas; på europeisk botten ha
under 1800-talet problemen om jordskorpans rörelser och bergens och
dalarnas uppkomst, om vattnets och isens formbildande verksamhet
och många andra uppkastats, studerats och diskuterats. Men liil dessa
frågor vilja vi först i en senare avdelning återkomma.
Frånse vi alltså Europa, är Asien den världsdel som först möter
oss. Asien är den största bland kontinenterna, själva kärnan bland
jordens landmassor. På dess vida yta träffa vi större motsatser än
i någon annan världsdel, och medan i dess randområden i flera olika
trakter, såvidt vi kunna se oberoende av varandra, kulturer uppstått,
som spridt sig härskande över stora landsträckor, varvid en av dessa
trakter kan sägas varit vaggan också för vår civilisation, höra andra
delar av Asien ännu till de mest okända, som finnas på jorden.
Men i sina allmänna huvuddrag kunde dock en världsdel, vars
jord givit hemvist åt så många kulturfolk, naturligtvis omöjligt anses
okänd i Europa vid århundradets början. Redan Alexander den stores
tåg till Indien hade skaffat en vidsträckt kännedom om hela Västasien;
medeltidens långfärder av en Marco Polo och andra hade öppnat
utsikt över stora delar av Centralasien och Ostasien, och de stora
sjöfärderna till Indien och den stora sydöstliga övärlden hade bidragit
att göra även dessa trakter bekanta i Europa. I Asien äro också
inhemska källor av den största betydelse, och så gåvo oss t. ex. de
sammanställningar efter kinesiska kartor, som i mitten av 1700-talet utgåvos
av den franske kartografen 11’Anville, en ingalunda föraktlig kännedom
om ofantliga områden, dem ännu ingen vit man skådat. Andra icke
mindre vidsträckta områden voro emellertid alldeles okända, och av
detaljarbete återstod mer än det 19:de århundradet kunde medhinna.
Just Asien var bland främmande världsdelar den, för vilken man först
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
