Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Australien och Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
AUSTRALIEN OCH AMERIKA.
I motsats till de världsdelar, vilkas upptäcktshistoria vi i det
föregående skildrat, men vilkas tillvaro och allmännaste naturdrag varit
kända så långt tillbaka som mänsklighetens historia sträcker sig, stå
de världsdelar och landområden som vi bruka sammanfatta som de nya:
Amerika, Australien och Polarländerna, särskilt den sydliga
världsdelen Antarktien. Man skulle kanske väntat, att dessa också för hundra
är sedan varit mycket mindre bekanta än »gamla världen», men detta
var blott delvis fallet. Amerika väckte redan från början ett så stort
intresse och gav anledning till en så ivrig tävlan, understödd av för
upptäcktsfärder ovanligt gynnsamma naturförhållanden, att redan 100
år efter Columbus Sydamerika och ännu något århundrade senare även
Nordamerika i det stora hela måste anses vida bättre bekanta än
Afrika var vid det 19:de århundradets början, ehuru visserligen även
i dem väldiga sträckor ännu voro alldeles okända, framför allt vid den
norra polarvärldens gräns.
Helt annorlunda var läget i den australiska kontinenten. Här
förenade sig alla omständigheter för att fördröja upptäcktsforskningen:
det avlägsna läget i den bebodda världens yttersta hörn, den sena
upptäckten genom europeerna först inpå 1600-talet och en otillgänglig
och mycket litet inbjudande natur. Ännu mot slutet av 1700-talet
låg landet öde ocli övergivet, bebott blott av kringströvande hopar
tillhörande en av jordens lägsta folkstammar, och först 1788 hade ett
europeiskt nybygge blivit grundat, en liten straffkoloni anlagd på den
plats, där nu världsmetropolen Sidney reser sig. Huru litet man kände
framgår av kartan fig. 21. Själva kontinentens utsträckning var
visserligen i huvudsak bekant; i detta hänseende blevo Cooks resor
epokgörande, och svensken Solander har bland hans följeslagare fått
sitt namn inristat bland Australiens vetenskapliga pioniärer. Men först
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
