Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De ledande drivfjädrarna vid jordklotets utforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LEDANDE DRIVFJÄDRARNA VID JORDKLOTETS UTFORSKNING.
stone, började sin bana som missionär och bibehöll under alla sina resor
missionärens blick för människor och natur. Just etnologien,
kännedomen om naturfolken och deras kultur, har i ännu högre grad än den
egentliga geografien dragit fördel av missionärernas verksamhet, som
härvidlag blivit en av våra förnämsta kunskapskällor. Men också i
övrigt ha missionärer gång efter annan stått som pioniärer för,
kännedomen om obekanta regioner, varvid de haft fördelen att lättare
än andra kunna skaffa upplysningar från de infödda. Vi behöva
endast erinra om namn sådana som Huc och Gabet i Sydkina och Tibet,
Krafft och Rehmann i Ekvatorialafrika, Grenfell i Labrador och många
andra, för att man skall se vad denna verksamhet betydt för geografien.
Det kan ju ej förnekas, att i viss kontrast till alla dessa
forskningar stå de expeditioner, vilkas ledare icke drivits av hoppet om
praktisk vinning för egen eller hemlandets räkning, ej heller i övrigt
hämmats av andra uppgifter, till vilka i främsta rummet hänsyn måste
tagas, utan som låtit sig ledas uteslutande av sin önskan att avslöja
naturens hemligheter. Visserligen blir skillnaden icke så stor, särskilt
då det gäller de tidigare pioniärexpeditionerna, vilkas framgång bero
på helt andra synpunkter, och där praktiska fördelar ofta i alla fall
spela mindre direkt roll. Den ledande drivfjädern vid dessa
forskningar behöver för övrigt ingalunda alltid vara mera ideell än vid
koloniseringsarbetet. Ära, berömmelse och ekomomiska fördelar ha
ofta i långt högre grad kommit ledarna för upptäcktsfärder i trakter
utan praktiskt värde till del, än dem som t. ex. på offentligt uppdrag
rest ut för att förbereda besittningstagandet av ett dittills okänt
område, och som kanske måst begrava en stor del av sina resultat i
hemliga rapporter, vilka ej fått framläggas för den stora allmänheten.
Men just detta starka beroende av allmänhetens dom och kritik blir
ofta en anledning till att resultaten bli mångsidigare och planerna
djärvare i det förra fallet än i det senare, och det är ingen tillfällighet,
att århundradets stora polarexpeditioner hört till de mest
uppmärksammade av alla. Det är blott när ledarna med åsidosättande av andra
synpunkter drivits uteslutande av sin önskan att vinna ett rekord
eller att fort komma fram, och därför försummat alla grundligare
arbeten, som expeditionerna på grund av sin ensidighet till viss grad
förlorat i värde. Å andra sidan ha just sådana färder ofta fört allra
längst in i det okända, och den omständigheten, att t. ex. Pearys
expeditioner kundeha gett ett mycket rikare material av iakttagelser,
hindrar oss ej att erkänna, att få polarforskare bragt oss resultat av
större geografisk betydelse än hans.
För övrigt finns det naturligtvis ett mycket stort antal fall både i
äldre och nyare tid, där expeditionernas syfte knappast på något sätt
97
7—20084S. Nordenskjöld, Den geografiska forskningen under 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
