Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Klimatet, växterna och djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
KLIMATET, VÄXTERNA OCH DJUREN.
Icke den fasta jorden allena bildar föremålet för geografens arbete
i och för klarläggande av jordytans hemligheter. Vi veta alla, att långt
mer än hälften av denna yta utgöres av vatten. Kanske kunde man
ännu vid århundradets början anse, att detta väldiga hav ej behövde
studeras, blott till sin utsträckning bestämmas, men nu har ett
århundrades forskning visat, att också där råder en oändlig växling i
fysikalisk beskaffenhet, med avseende på bottnens sammansättning
och former, och ej minst med hänsyn till den rika värld av levande
varelser, som bebor även de djupaste vattenlagren. I vårt århundrade
har ingen forskningsfärd till lands, om än så djärv, lämnat så nya och
oförutsägbara resultat som de första stora djupliavsexpeditionerna.
Men hela detta kapitel behandlas i en annan avdelning av detta arbete
och må därför å denna plats fullständigt lämnas åt sido.
Men ej heller därmed är vårt geografiska forskningsfält avfärdat.
Redan före det revolutionerande skede av luftens erövring, vari vi
nu befinna oss, kunde man om människan liksom om de flesta levande
varelserna säga, att de leva pä jorden men i luften. Det som vi kalla
jordytan är ju i själva verket ett gränsskikt mellan luften samt landet
och havet, och långt mera än av något annat karaktärsdrag, av någon
annan växlande naturfaktor på jorden, påverkas naturmiljön i dess
helhet i jordens skilda länder och områden av de undre luftlagrens
stora motsatser i fysikaliskt hänseende. Varför ha vi öde sandöknar
i norra Afrika, mäktiga urskogar i världsdelens hjärta och väldiga
isfält vid jordens poler, om icke därför att olikheterna i luftens temperatur
och fuktighet ovillkorligen betinga dessa varandra så ytterligt olika
och för människan och allt levande så skickelsedigra naturtyper.
Det är därför belt naturligt, att man sedan äldsta tider intresserat
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
