Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
bli tal om att genom fastställande av denna bana förutsäga sådana
ofta starkt förödande virvelstormar. Dylika försök organiserades på
1850-talet av Le Verrier i Paris och Fitz Roy i England. Grundvalen
för dessa arbeten bildades till en del av iakttagelser rörande det intima
sambandet mellan lufttrycket, sådant det avlästes på en barometer,
och vinden, varvid visserligen en noggrann kartografisk framställning
av dessa båda faktorer för årets olika månader, »isobar»kartor, först
försöktes av Buehan 1867. Men fullt lika viktig blev den nu utarbetade
metoden för synoptiska väderleksiakttagelser, samtidigt anställda på
en mängd olika platser och sedan inlagda på en karta till närmare
studium. De första sammanhängande kartorna av detta slag
publicerades 1852 av den holländske meteorologen Buys-Ballot, som för alltid
knutit sitt namn till upptäckten av den lag för vindrörelsen kring
barometerminima och till den allmänna uppfattning av dessa, som i
mera än ett halvt århundrade behärskat vetenskapen, och som bildat
grundvalen för den moderna väderleksläran. Den motsvarande teorien
för högtrycksområdena med utströmmande vindar, anticyklonerna,
utvecklades av den berömde biologen Francis Galton.
Först under de allra sista åren har man börjat allvarligt nå förbi
denna ståndpunkt, och det ser ut som skulle uppfattningen i viss mån
närma sig den nästan bortglömda mening, som Dove en gång så ivrigt
förfäktade. Till denna nya uppfattning bidrog i hög grad det rikare
material till förståelse av de högre luftlagren och deras inverkan på
klimatet, som vunnits genom de moderna luftfärderna. Det är särskilt den
norske forskaren Vilhelm Bjerknes, som bland annat genom att använda
ett mycket tätare observationsnät och genom sträng tillämpning av
värmeläran kunnat visa, att cyklonerna ej endast äro , ildade av
uppstigande varm luft, utan i verkligheten uppkomma genom
sammanträffande av varma och kalla luftmassor. Genom dessa och andra
undersökningar har nian fått nya och mera hoppgivande metoder att
förutsäga icke blott stormar utan även regn.
Nederbörden, regnet, bildar den tredje och praktiskt sett
ingalunda minst viktiga klimatiska faktorn på jordytan. Emellertid dröjde
det rätt länge, innan man erhöll noggranna observationer av
regn-mängden i olika trakter, och först på 1880-talet hade man uppgjort
goda kartografiska framställningar av nederbördens fördelning under
olika årstider. Frågan om regnets uppkomst, vilken Hutton 1784
velat förklara genom blandning av fuktighetsmättade luftmassor,
har småningom besvarats därhän, att man har tre olika huvudtyper
av regn, bland vilka den, som uppkommer vid luftens uppstigande i
de stora cykloniska luftvirvlarna och närmast på grund av den
avkylning, som i samband med denna uppstår, spelar den största rollen.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
