Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Klimatet, växterna och djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
ändringar så långt som möjligt förklaras ur olikheterna i klimatet och
särskilt temperaturen. Med god rätt kan man om detta
betydelsefulla verk säga, att därmed det grundläggande skedet inom
växtgeografien var avslutat.
Sådan denna vetenskap sedan under ett århundrades forskning
utvecklat sig, sönderfaller den samma i tre huvudavdelningar. Först
bland dem har man den floristiska, som för skilda länder och områden
sysslar dels med artstatistiken, dels med beskrivning av hela
vegetationskaraktären sådan den i landskapet framträder med växtsamhällen
och växtformationer. Den andra huvudavdelningen är den fysiologiska,
som söker förklara växtkaraktären och arternas uppträdande ur deras
nuvarande omgivning, klimat, jordart o. s. v.; en tredje slutligen är
den utvecklingshistoriska sidan av vetenskapen. Det är de två första
huvudavdelningarna, som här närmast intressera oss. Liksom det
är lätt att göra meteorologiska observationer, så kan också en
icke-fack-man i mindre kända länder utan svårighet insamla ett botaniskt
värde-fulft material, och så småningom ha numera från hela jorden genom
expeditioner eller andra kulturens pioniärer stora samlingar blivit
hopbragta, så att växternas fördelning i stora drag nu kan anses bekant.
Här kan på denna plats endast vara tal om att nämna några av de
viktigaste stadierna i denna jordklotets botaniska utforskning. Vi
möta därvid ej sällan samma namn, som även vid den allmänna
geografiska upptäcktsforskningen stått i främsta ledet. Häst bekanta
bland de rent arktiska länderna äro med hänsyn till vegetationen
Grönland och Spetsbergen, det förra huvudsakligen genom danska, det
senare genom svenska vetenskapsmäns arbeten. Gå vi längre söderul,
möter oss främst det väldiga rysk-sibiriska riket, där två stora
vegetationsproblem framför andra träda oss till mötes, i norr den av
temperaturen betingade skogsgränsen, gränslinjen mellan tundran och
skogen, i söder en liknande gräns mellan skog och stäpp, framkallad genom
den allt mera minskade nederbörden. I den nordliga zonen äro Schrenks
arbeten från 1837 grundläggande, men framför allt må här nämnas
Middendorffs värdefulla forskningar under resorna i Nordsibirien
1843—44, ett arbete som i sällsynt hög grad tar hänsyn till frågan
om sambandet mellan natur och vegetation. Intressanta
undersökningar över den nordligaste ishavskustens vegetation utfördes under
Vegaexpeditionen av F. R. Kjellman. För motsvarande arbeten i
det nordligaste Amerika vid gränsen mellan tundra och skog ha vi
framför allt att tacka Franklins och Raes följeslagare Richardson.
Europa torde i detta sammanhang kunna förbigås. Även från det
centrala Nordamerika föreligger ett material som ej med en redogörelse
på några få rader kan överblickas. En allmän framställning gav på
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
