Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att kollimationsfelet blir utan inflytande, om
horisontalvinklar mätas i två lägen (genomslagning eller omläggning)
och aritmetiska mediet tages mellan de i båda lägena
erhållna vinklarne, har redan förut blifvit påpekadt och torde
i fig. 64 ytterligare finna belysning.
På höjdvinklar har kollimationsfelet ännu mindre
inflytande än på horisontalvinklar. En teoretisk betraktelse
gifver, om man betecknar felet med f’ och om v samt α
uttryckas i sekunder,
f′ = α² tang v∕412530 sek. ....... (31).
Farligast inverkar kollimationsfelet, då man vid
liniestakning (se teodolitens användning vid stakning), efter att
hafva stakat i en riktning, genomslår tuben för att fortsätta
i motsatt riktning. Har kollimationsaxeln i ena läget haft
riktningen oe får den vid horisontel syftning i andra läget
riktningen ok2. Linien blir i så fall bruten med 2α.
Horisontalaxeln. Om (fig. 65) horisontalaxeln h a
afviker från horisonten med vinkeln φ, då alhidadaxeln är
instäld, så kommer kollimationsaxeln att röra sig i det med
vinkeln φ mot lodlinien lutande planet c b k d. Emedan vid
syftning på alla punkter k, k’ o. s. v., som ligga i nämnde
plan, det ej behöfves någon vridning af alhidaden, så erhålles
vid horisontalcirkeln samma afläsning för dessa punkter.
Instrumentet projicerar alltså oriktigt.
Fig. 65.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
