- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
196

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när D ligger utom A B C, att vrida den så, att den sista
feltriangeln blir liten och på motsatt sida om d mot den
första. Till ledning för vridningshållet i första fallet har man,
att d ligger inom den första feltriangeln; man antager
derför tills vidare en punkt o inom denna triangel såsom den
rätta och orienterar efter någon af strålarne o a, o b och o c.
Till ledning for vridningshållet i sista fallet är svårt att
gifva någon praktisk regel; och den lätthet, hvarmed det
låter sig göra att försöksvis utröna detsamma, gör en sådan
regel öfverflödig.

Sedan d är funnen sker orientering på vanligt sätt efter
någon af strålarne d a, d b eller d c. Detta sätt leder
naturligtvis ej heller till målet om D ligger på den cirkel, som
kan skrifvas om A B C.

152. Att när två punkter äro gifna orientera i en punkt,
hvars afstånd tili en af dessa punkter är kändt.
Låt (fig.
156) A och B vara de gifna punkterna på terrängen samt
a och b motsvarande punkter på taflan, C vara den punkt,
i hvilken mätbordet skall orienteras sedan afståndet C B
blifvit genom mätning bestämdt.
Problemet löses indirekt sålunda:
Sedan man efter ögonmått gjort a b
parallel med A B och med B C
till radie i den gifna skalan ritat
en cirkelbåge, drager man på
försök genom a och b två
bakåtafskärningslinier från A och B. Ligger
dessa liniers skärningspunkt på
cirkelbågen, så är denna punkt den
sökta punkten c; hvarom icke
förbättrar man med ledning af
föregående försök orienteringen genom
lämplig vridning af taflan och gör
ånyo bakåtsnitt. Sammanbindas
sedan de båda skärningspunkterna, så kan man i allmänhet
antaga den punkt, der linien råkar cirkelbågen, såsom den
sökta punkten c.

Fig. 156.
illustration placeholder


153. Noggrannhet vid mätning med mätbord och
syftlinial.
Ehuru det under lämpliga förhållanden ej gifves
något sätt att skarpare kartlägga en punkt relativt till två
andra punkter än genom en grafisk triangelmätning, så
lemnar dock den grafiska mätningen, om man sedermera vill
uttrycka resultaten i siffror, en temligen begränsad
noggrannhet, alldenstund konstruktionen ej kan utföras med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free