Geodetisk mätningskunskap / 251 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        Stommätning.

191. När ett helt land eller ett större fält skall
uppmätas, måste man, enligt hvad i inledningen är sagdt, först
genom särskildt mätning bestämma ett antal lämpligt
förlagda hufvudpunkter, från hvilka detaljmätningarne kunna
utgå och genom hvilka de kunna kontrolleras. Lemnande
åsido de mätnings- och räkneoperationer som höra till den
sferiska geodesien, må vi i det följande endast sysselsätta
oss med de olika stommätningssätt, som — vare sig att de
ansluta sig eller ej till triangelnät af högre ordning — stå i
närmare samband med detaljmätningarne. Dessa
stommätningssätt kunna vara: Bruten liniemätning, trigonometrisk
triangelmätning af 4:de ordningen, rutmätning,
triangelsidomätning och grafisk triangelmätning, m. fl.

Af dessa stommätningssätt torde de båda förstnämnda
böra behandlas särskildt; de öfriga lämpligast i samband
med detaljmätningarne.

Bruten liniemätning.

192. Om (fig. 187) ett antal punkter på jordytan
sammanbindas i den ordning de följa på hvarandra med räta
linier, så uppstår ett brutet
linietåg. Detta tågs horisontalprojektion kan fullständigt
bestämmas, när de horisontela
afstånden mellan på hvarandra
följande brytningspunkter och
och de horisontela
brytningsvinklarne äro kända. Den
brutna liniemätningen består uti
att direkt mäta afstånden
mellan brytningspunkterna och att i hvarje brytningspunkt mäta
horisontalvinkeln mellan de två sammanstötande linierna.
Punkternas kartläggning sker förmedelst deras på grund
häraf beräknade koordinater.

Fig. 187.


Hvad beträffar val af lämpliga brytningspunkter, måste
man fästa afseende vid terrängförhållanden och
utsträckningen af den trakt som skall mätas. Är det fråga om att
mäta långsträckta trakter, såsom floddalar, kanalområden etc.,
så kommer ock det brutna linietåget af 1:sta ordningen att
få en utsträckt karakter; är det åter fråga om att mäta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>